Denna undersökning är en empirisk studie som söker att analysera vilka typer av frågor lärare ställer i sin undervisning och vilken kunskap dessa möjliggör för eleverna. Som grund för analysen ligger intervjuer med två lärare på mellanstadiet och observationer av dessas lektioner. Genom att använda ett sammandrag av intervjuerna har syftet varit att åskådliggöra lärarnas tankar kring frågor i undervisningen, och visa vad som ligger till grund för deras användning av dessa under de observerade lektionerna. De observerade lektionerna och analysen av dessa är undersökelsens huvudfokus. Genom analysen av observationerna gick det att se att frågor används i alla aspekter av lektionerna och att och att nära nog all kommunikation mellan lärare och elever försiggår med frågor som bas. Frågor används således inte enbart till att överföra kunskap , men också till att exempelvis motivera eller disciplinera elever. Något man kunde se i analysen var att alla frågetyperna som är definierade i undersökningen förekom under observationerna. Således erbjuds eleverna varierade former för kunskap, men kontrollerande och slutna frågor som gärna används till ren faktaförmedling dominerar. En annan intressant aspekt vid observationerna var att upptäcka att frågorna inte alltid var av den typ man skulle tro. Ibland fungerade exempelvis frågor som i formuleringarna framstod som öppna mera som slutna frågor, och ibland tvärt om.