Öppen länkad data används i kulturarvssektorn för att strukturera och publicera data och metadata på nätet. Tekniken används för att förbättra interoperabilitet mellan separata system och för att möjliggöra nya typer av utforskande och upptäckande av kulturarv. Öppen länkad data kan implementeras på olika sätt och tidigare forskning visar att den mängd beslut som måste fattas ses som ett hinder för spridningen av tekniken. En brist på kunskap och expertis i sektorn har även identifierats genom tidigare studier. Denna studie har för avsikt att underlätta användandet av öppen länkad data i kulturarvssektorn genom att undersöka hur implementeringar framställs i dokumentation. Detta fokus kan sammanfattas genom följande forskningsfråga: Vilka aspekter av implementeringar av öppen länkad data i kulturarvssektorn förekommer i dokument? 

Studien använder en kvalitativ dokumentanalys genom vilken innehållet i relevanta dokument har kodats genom en induktiv metod. Det material som analyserats är dokument som är producerade i samband med fyra svenska kulturarvsprojekt som använder öppen länkad data. Genom analysen har 17 aspekter identifierats. Dessa aspekter är indelade i följande sju kategorier: Bakgrund, Data, Databehandlingsprocesser, Externa källor, Kulturarv, Publicerad data, och Resultat. Aspekterna och kategorierna har sammanställts i en konceptuell modell som visar hur implementeringar av öppen länkad data framställs i dokument. En analys av relationer mellan förekomsterna av aspekterna visar att modellering av data, databehandlingsprocesser, och typ av kulturarv framställs som de mest centrala aspekterna av implementeringar av öppen länkad data. Det faktum att databehandlingsprocesser inte kunde nyanseras ytterligare visar hur flexibel tekniken är och hur många beslut som måste fattas av de institutioner som implementerar öppen länkad data. Detta resultat stämmer överens med tidigare forskning. 

Linked open data is used in the cultural heritage sector to structure and publish data and metadata on the Web. The technology is used to improve interoperability between separate systems and to enable new forms of exploration and discovery of cultural heritage. Linked open data can be implemented in various ways, and research shows that the number of decisions that have to be made is seen as an obstacle in the diffusion of the technology. A lack of knowledge and expertise in the sector has also been identified through previous studies. The purpose of this study is to simplify the usage of linked open data in the cultural heritage sector by examining how implementations are expressed in documents. This focus can be summarized by the following research question: Which aspects of cultural heritage linked open data implementations are expressed in documents? 

This study employed a qualitative document analysis through which the content of relevant documents were coded through an inductive method. The analyzed material consisted of documents produced in relation to four Swedish cultural heritage projects which utilize linked open data. 17 aspects were identified through this analysis. These aspects were grouped into the following seven categories: Background, Cultural heritage, Data, Data processing methods, External sources, Outcomes, and Published data. The aspects and the categories were compiled in a conceptual model which displays how implementations of linked open data are expressed in documents. An analysis of the relations between the occurrences of the aspects showed that data modelling, data processing methods, and type of cultural heritage are perceived as the most central aspects of implementations of linked open data. The fact that data processing methods could not be split into multiple aspects shows how flexible the technology is. It also illustrates the many decisions that implementing institutions have to make. These results match results from previous studies.