Bakgrund: Att vara förälder till ett barn med selektiv ätstörning innebär en ständig kamp och oro. För att kunna bibehålla det psykiska och fysiska måendet både för barnet och som förälder behövs det bra stöd från vården. Det är en stor utmaning för vården att på ett professionellt sätt kunna bemöta föräldrar och ge den hjälp barnet behöver. Syftet: Att undersöka vilket stöd föräldrarna får från vården när ett barn i förskoleåldern lider av en selektiv ätstörning. Metod: Data samlades in med hjälp av en enkätstudie där 100 föräldrar deltog. Resultat: Analysen av enkätsvaren resulterade i sex områden; (1) Faktorer som skulle kunna påverka diagnostisering, (2) Upplevelse av stöd och hjälp från vården, (3) Val av vårdinstans, (4) Kompetens inom vården, (5) Erbjuden hjälp, samt (6) Vårdens uppföljningar. Slutsats: Föräldrarna till barn med selektiva ätstörningar behöver få mer stöd och förståelse från vården. Som sjuksköterska är det viktigt att ha i beaktning och vårda med caritas som grund. Det innebär att vårda utifrån att medmänsklighet, värdighet och lindrat lidande blir extra betydelsefullt i vårdarbetet. Författarna anser även att det behövs vidare forskning och utbildning inom området för att kunna bemöta dessa barn och föräldrar.