Bakgrund: Polismyndighetens nuvarande styrning och den omorganisation som genomfördes år 2015 har båda varit föremål för kritik. Verksamhetens styrning kritiseras bland annat för att man har ett för stort fokus på kvantitet snarare än kvalitet. Inom myndigheten används olika former av formell samt informell styrning, dessa kan enligt litteraturen både samspela och konkurrera med varandra. När styrningen inte samspelar skapas styrspänningar.

Syfte: Syftet med uppsatsen är att skapa en förståelse för verksamhetsstyrning genom att belysa spänningar mellan formell och informell styrning inom Polismyndigheten samt hur dessa hanteras av medarbetarna inom organisationen.

Metod: Studien har genomförts på medarbetare inom utredningsverksamheten inom Polisområde södra Skåne och är därmed en enfallsstudie. Vidare har undersökningen antagit en kvalitativ forskningsstrategi med semistrukturerade intervjuer. Metoden beskriver hur insamlingen av det empiriska materialet har gått till och dessutom har även vissa dokument använts i kompletterande syfte.

Slutsats: Studien identifierar 7 olika styrspänningar inom Polismyndigheten, varav 5 är spänningar mellan formell och informell styrning medan resterande är spänningar mellan formell och formell styrning. Styrspänningarna som identifierats är mellan kvantitet och kvalitet, formella målsättningar och kvalitet, tidskrav och kvalitet, makt till anställda och medarbetardrivet arbete, formella målsättningar och profession, nya prioriteringar och gamla prioriteringar samt formella målsättningar och handlingar. Spänningarnas uppkomst och medarbetarnas hantering förklaras med hjälp av fyra olika institutionella logiker, där den ena logiken försvagar den andra. Detta innebär att en av logikerna blir mest framträdande och också den som följs av medarbetarna inom myndigheten.

Background: The current governance and the reorganization of the the Swedish Police Authority carried out in 2015 have both been subject to criticism. The management control of the government body has been criticised for having a large focus on quantity rather than quality. Within the Swedish Police Authority various forms of formal and informal control are being used, according to the literature, these can both interact and compete with each other. When the two types of control act as competitors management control tensions arise.

Purpose: The purpose of this paper is to create an understanding of management control by highlighting the tensions between formal and informal control within the Swedish Police Authority and how these are handled by the employees within the organization.

Method: The study was carried out on employees within Police investigation in the Police area of southern Skåne and is thus a case study. Furthermore, the study has adopted a qualitative research strategy with semi-structured interviews. The method describes how the collection of the empirical material has taken place and in addition, certain documents have also been used for supplementary purposes.

Conclusion: The study identifies 7 different control tensions within the law enforcement, of which 5 are tensions between formal and informal control while the rest are tensions between formal and formal controls. The identified control tensions are those between quantity and quality, formal objectives and quantity, time requirements and quality, the power which is given to employees and employee-driven work, formal objectives and profession, new priorities and old priorities as well as formal objectives and the actions of the organization. The emergence of the control tensions and how the employees manage these tensions are explained with the help of four institutional logics, where one logic weakens the other. This means that one logic becomes most prominent and also the one that the employees within the organization follows.