Forskning visar att högläsning är viktig av flera olika anledningar och att det inte enbart bör användas i de lägre åldrarna utan bör användas som ett verktyg för att utveckla elevers språk- och läsutveckling. Syftet med den här kvalitativa studien är att ta reda på högläsningens betydelse för eleverna samt att ta reda på vilka metoder och strategier lärarna använder sig av vid högläsning i klassrummet. Högläsning i studien definieras av att läraren läser högt för eleverna ur en bok eller text. Studien har sin teoretiska förankring i det sociokulturella perspektivet där lärande sker i interaktion med andra. Resultatet av studien visar att samtliga använder sig av det sociokulturella perspektivet i arbete med högläsning, däremot visar det att det personliga intresset för högläsning spelar roll hur man går till väga i arbetet. Det framkommer även att ramfaktorer så som tiden spelar stor roll i hur högläsningen planeras in i undervisningen.