Den stora förbrukningen av grundvatten i Sverige har blivit problematisk de senaste åren, speciellt under somrarna. Detta leder till att kommunerna utforskar olika lösningar för att minska vattenslöseri. Ett av områden som utforskas är hur vattenslöseri kan minimeras i den kommunala bevattningen av plantor. Här implementeras nya teknologier som till exempel Internet of Things (IoT) och sensorer som mäter jordfuktighet, luftfuktighet, temperatur och liknande värden som tillåter för avgörande av plantornas vattenbehov. Detta kan öka hållbarheten genom att optimera resursanvändning och moderniserar den traditionella bevattningen.Implementering av IoT-teknologi leder även till en digital interaktion mellan skötare av plantorna och den tillhörande tjänsten som visar datan, och denna tjänst behöver vara användbar för att gynna bevattningsprocessen.

Denna studie genomfördes på uppdrag från Kalmars kommun där bevattningen av krukväxter i staden inte är digitaliserad än och just nu sker på ett traditionellt sätt. Kommunen satsar på att digitalisera processen genom implementering av ett IoT baserat system och användning av sensorer. Denna studie syftar på att undersöka hur bevattningssystem kan göras mer hållbara genom implementering av IoT teknologi, och ge riktlinjer på hur implementering av ett IoT-baserat bevattningssystem i Kalmar kan utföras.

Studien inleder med en litteraturstudie utifrån begreppen bevattning, IoT och hållbarhet, IoT inom bevattning och användbarhet. I litteraturstudien undersöks även tidigare forskning som gjorts inom området. Den empiriska data har samlats in genom kvalitativa intervjuer. För att analysera data tillämpas en tematisk analys, som sedan sammanställs i form av ett affinitetsdiagram. Resultatet av empirin visar att IoT tidigare har tillämpats i flertalet projekt i olika områden där påverkan av tillämpningen varit positiv och har bidragit till en effektivisering och en ökad hållbarhet. Resultatet visar även hur det är problematiskt med den traditionella bevattningen och att det inte är lätt att fatta beslut utan exakt information. Detta visar att implementering av IoT kan ta bort problem och göra bevattningen enklare genom att stödja bevattnaren i dennes beslutsfattningar samtidigt som det gör processen mer hållbart. Studien avslutas med riktlinjer för implementering av IoT inom bevattningssystem som utvecklats utifrån det litteraturstudien och det empiriskaunderlaget.

The large consumption of groundwater in Sweden has become problematic in the latest years, especially during the summers. This leads to the municipalities exploring different solutions to reduce water waste. One of the areas being explored is how water waste can be minimized in the municipal irrigation of plants. Therefore new technologies are being implemented such as IoT and sensors that measure soil moisture, humidity, temperature and similar values which allow for the measuring of water needs of the plants. This can increase sustainability by optimizing resource use and modernizes the traditional irrigation ways. Implementation of IoT technology also leads to a digital interaction between the plant managers and the associated service that displays the data, and this service needs to be usable to benefit the irrigation process.

This study was carried out on behalf of the municipality of Kalmar, where the irrigation of potted plants in the city has not been digitized yet and currently is conducted in a traditional way. The municipality is aiming to digitize the process by implementing an IoT-based system and usage of sensors. This study aims to investigate how irrigation systems can be made more sustainable through the implementation of IoT technology, and provide guidelines on how the implementation of an IoT-based irrigation system in Kalmar can take place.

The study prefaces with a literature study based on the concepts irrigation, IoT and sustainable development, IoT in irrigation and usability. Previous research relevant to the subject is also examined in the literature study. The empirical data has been collected through qualitative interviews. To analyze data, a thematic analysis is applied, which is then compiled in the form of an affinity diagram. The results of the empirical data show that IoT previously has been applied in multiple projects in different areas where the impact of application has been positive and has contributed to increased effectiveness and sustainability. The results show how problematic it is with traditional irrigation ways and that it is not easy to make decisions without accurate information. This shows that implementation of IoT can remove several problems and make irrigation easier by supporting the irrigator in her decision making whilst increasing the sustainability of the process. The study concludes with guidelines for the implementation of IoT in irrigation systems which have been developed based on the literature study and the empirical data.