Föreliggande paper belyser den mening läroplansteori tillskrivits som utbildningsinnehåll i svensk lärarutbildning. Utgångspunkten för studien är examensordningens föreskrift att samtliga lärarutbildningsprogram ska inbegripa läroplansteori som innehåll i den utbildningsvetenskapliga kärnan, samtidigt som de realiserande lärosätena ofrånkomligen behöver tolka innebörden i begreppet läroplansteori och relativt självständigt inplacera innehållet i den lokala lärar-utbildningens utformning. Utifrån syftet att begripa vilken mening läroplansteorin kommit att tillskrivas, utmejslas studiens resultat genom analyser av lokalt formulerade utbildnings- och kursplaner för utbildningens utformning och genomförande. Det analytiska ramverket består av en Bernsteiniansk ansats med särskilt fokus på hur läroplansteorin klassificerats såväl som i förhållande till vad som enligt Legitimation Code Theory definieras som semantiska koder. De senare avser att beteckna innehållets teoretiska förtätning i förhållande till dess kontextuella anknytning. 

Utifrån analyser av policytexter från 20 lärosäten menas att tolkningen av läroplansteorins innebörd varierar över den spännvidd som samtliga lärosäten bidrar till att skapa. Somliga lärosäten har organiserat läroplansteori och didaktik relativt särhållet, medan andra verkar ha orienterat sig kring innehållet utifrån ett slags integrerande kod där läroplansteorins innebörd smälts samman med främst allmän utbildningshistoria, skolans organisation och styrning, didaktikens grund-läggande frågor och läraruppdraget, men i vissa fall vidare än så. Utöver variationen av uppfattningar om läroplansteorins innebörd, varierar även i vilken grad läroplansteorin tillmätts betydelse i lärarutbildningen. Vidare framkommer ur materialet skiftande förhållningssätt beträffande i vilken grad läroplansteori är att betrakta som teori relativt praktisk yrkeskunskap i beaktande av den kommande yrkespraktiken. Därav påkallas en diskussion om läroplansteorins samtida ställning i svensk lärarutbildning, dels ifråga om likvärdighet lärosäten emellan, dels vilken betydelse läroplansteori tillskrivs i förhållande till allmän- såväl som ämnesdidaktiska perspektiv.