För oss som blivande speciallärare i matematik finns ett särskilt intresse av att utforska speciallärares arbete med kartläggning av elever i särskilda undervisningsbehov i matematik, SUM. Syftet med denna studie är därför att undersöka hur speciallärare arbetar med kartläggning i relation till elever i SUM och vilket utrymme   som kommunikationen ges i olika processer. Studiens syfte är också att ta reda på vilka utmaningar som kan ses i kartläggningsarbetet i en vardagspraktik i relation till SUM. 

 Några speciallärare från olika F-6 skolor har således valts ut till att intervjuas för att bidra med empiri till studien. Semistrukturerad intervju har valts som metod för att intervjun ska ge en djupare inblick i speciallärarnas beskrivningar. Metodens inriktning är också induktiv med en kvalitativ ansats. Genom speciallärarnas erfarenheter, metoder och strategier vill vi synliggöra speciallärarens viktiga yrkeskompetens i kartläggningsarbetet av elever i SUM.

Resultatet visar att arbetet med kartläggning på de aktuella skolorna sker organiserat utifrån någon form av årshjul eller matematikutvecklingsplan. Speciallärarna genomför kartläggningar i relation till SUM och anpassar kartläggningsmaterialet för att passa den enskilda eleven. Den muntliga kommunikationen med stöd av de fysiska redskapen i form av konkret material, kartläggningsmaterial och olika arbetsblad är betydelsefull i kartläggningsarbetet. Specialläraren har en medierande roll i flera olika kulturer, med både elever, lärare, speciallärare och andra professioner.

En tydlig slutsats i studien är att kartläggning är speciallärarens viktigaste verktyg i arbetet med elever i SUM. Den muntliga kommunikationen är ett betydelsefullt och ovärderligt redskap för specialläraren i olika kontexter. Det framkommer att det finns utmaningar i arbetet med kartläggning som behöver beaktas både ur elevens perspektiv men också ur speciallärarens perspektiv. Dessa utmaningar leder till att prioriteringar behöver göras vilket gör speciallärarens yrkesroll komplex och omgärdad av olika dilemman. Samtidigt ger rollen genom det elevnära arbetet ett unikt inifrånperspektiv, en överblick över skolans behov, rutiner och resurser.