Syftet för studien är att visa hur en körledare instruerar om luft och andning genom att studera verbalt och förkroppsligat språk i en barnkör när deltagare lär sig att sjunga. Forskningsfrågor har fokus på hur instruktioner om luft och andning ser ut, vilka resurser körledare använder för instruerandet och när under körövningen det instrueras. Bakgrund och tidigare forskning rör verbalspråkliga såväl som förkroppsligade instruktioner vid körövning, körsång och körkontexter men också i andra musikaliska kontexter där undervisning sker. Kapitlet har utgångspunkt i att instruktioner kan vara både verbala och icke-verbala.      Utgångspunkt för studien är att i aktiviteter där deltagare använder sin kropp orienteras instruerandet också emot kroppen. Studien använder metod och teori där ett sådant perspektiv är möjligt att tillämpa: etnometodologisk konversationsanalys (EMCA), som i Sverige också kallas multimodal interaktionsanalys. En sådan analys studerar samvaro och interaktion människor emellan och använder ett etnografiskt förhållningssätt. Ett sådant perspektiv inkluderar närvaro i den undersökta kontexten vid insamlingsfas av materialet och att man för fältanteckningar. Den kvalitativa analysen tar hänsyn till den sociala struktur som deltagarna ingår i. Under ett halvår har körövningar med en barnkör i ålder 8–12 år spelats in med video. Närvarande forskare har gjort fältanteckningar. Materialet närstuderas sedan både i insamlings-, bearbetnings- och analysfas. Exempel från aktiviteten, i form av 37 transkriptioner med tillhörande 62 bilder, synliggör i avhandlingen instruktioner om luft och andning när barn lär sig sjunga.      Analysen är indelad i tre avsnitt om instruktioner innan, under och efter sång och visar i detalj hur instruktioner ser ut och vilka resurser som används i olika skeden. Den visar att instruktioner om luft och andning sker multimodalt och med flera parallella resurser: körledarens blick, mimik, kroppshållning, gester, tal- och sångröst, samt icke-lexikalt ljudande. Utöver sin kropp använder körledaren även flygelspel som resurs. Andra artefakter inkluderar tavla, notblad och pärm.  Flest instruktioner om luft och andning sker innan sång. Under sång sker instruktioner med hänsyn till sångens flöde, och efter sång återkopplar instruktionerna till precis genomförd sång. Instruktioner innan sång initierar relevant innehåll för att hantera kroppen optimalt vid sång. Under körens pågående sång undervisas om tidskritiskt innehåll med relevans för ljudandet och efter sång instrueras för att nyansera precis uttryckt sång. Till slut diskuteras studiens resultat utifrån bakgrund och tidigare forskning inom interaktionsforskningsfältet. Avhandlingen synliggör en aktivitetskontext som tidigare inte studerats utifrån hur exakt instruktioner ser ut och när instruktioner om luft och andning sker. Den kartlägger vilka multimodala resurser som används av körledaren i en barnkörkontext.