Uppsatsens syfte är att undersöka hur Sjöräddningssällskapet använder Instagram i relationsbyggande syfte. Inläggens bilder och respektive bildtext analyseras med grund i den systemisk-funktionella lingvistikens interpersonella metafunktion (Holmberg & Karlsson 2019, Björkvall 2019) och uppsatsen utgår från ett kritiskt diskursperspektiv (Fairclough, 1995).

Analysen utgår från inläggens språk- och bildhandlingar följt av en mer djupgående analys av deras informationsgivande eller marknadsförande funktion. Analysen visar att Sjöräddningssällskapet främst använder icke-modala påståenden och givande bildhandlingar. Inläggens främsta funktion är informationsgivande. Den marknadsförande funktionen syns främst i relation till erbjudanden och uppmaningar, samt krävande bildhandlingar. Den marknadsförande funktionen kommer även tydligt fram i användningen av modala verb, som exempelvis kan, och värdeord. De modala verben tillsammans med användningen av direkta tilltal har även en relationsbyggande potential. Studien visar även att det finns två tydliga mottagare i inläggen, de som känner till Sjöräddningssällskapet sedan tidigare och de som inte har någon etablerad relation med Sjöräddningssällskapet. Analysen visar även att Sjöräddningssällskapet i inläggen främst förmedlar envägsinformation och självpresentation snarare än att föra en relationsbyggande tvåvägskommunikation.