Evolutionsteorin är fundamental för att förstå vetenskapsområdet biologi. Teorin har som grund att individers egenskaper kan ärvas till avkommor, att det finns en variation mellan individers egenskaper och att vissa egenskaper gynnar överlevnad och reproduktion bättre än andra.

I den svenska skolan får elever undervisning om evolutionsteorin från mellanstadiet till gymnasiet. Trots att teorin kan verka enkel att förstå finns det vissa delar som elever tenderar att ha svårt med. I detta arbete undersöks vilka kunskaper elever som läst biologi 1 eller naturkunskap 1b på gymnasiet har, då det förväntas ge en generell bild av gymnasieelevers kunskaper om evolutionsteorin. Eleverna fick i en enkät besvara huruvida de instämde eller inte med 10 påståenden gällande evolutionsteorin. I enkäten fanns även frågor där eleverna gav öppna svar. Resultaten analyserades kvantitativt och genom en kategorisering av de öppna svaren. Kunskaperna som eleverna från respektive kurs hade jämfördes med varandra och en analys av kunskaperna relaterade till ämnesplanerna gjordes.

Resultatet från detta arbete visade att elever i årskurs 3 på gymnasiet har faktakunskaper i större utsträckning än förståelsekunskaper gällande evolutionsteorin. De har till exempel goda kunskaper om att evolution kan ske genom slump, men mindre goda kunskaper om hur slump verkar på organismer. Eleverna som läst biologi 1 visades ha mer korrekta kunskaper om evolutionsteorin än eleverna som läst naturkunskap 1b, vilket även speglar mängden innehåll om evolutionsteorin i respektive ämnesplan. Både de som läst biologi 1 och naturkunskap 1b visade över lag på goda eller delvis goda kunskaper om evolutionsteorin.