Vad innebär korruption i en demokrati och hur problematiskt upplever allmänheten att korruption är? Tidigare forskning har argumenterat för att definitionen av korruption i etablerade demokratier bör utvidgas bortom mutor till att även inbegripa agerande och beteenden som enligt lagstiftning eller medborgarnas uppfattning inte lika tydligt är korrupt. I korruptionslitteraturen finns det en teoretisk diskussion om sådana gråzonssituationer, men den kan utvecklas och nyanseras genom att undersöka hur allmänheten ser på dessa situationer. Syftet med denna studie är därför att undersöka hur tre gråzonssituationer i politiken uppfattas i Sverige: lobbying av det politiska styret, politiker som kan anses sitta på dubbla stolar, samt stora ekonomiska bidrag från förmögna personer till politiska partier. Vi undersöker hur dessa gråzonssituationer uppfattas av män respektive kvinnor och tar därmed avstamp i den litteratur som har visat att uppfattningar om korruption i vissa fall skiljer sig åt mellan kvinnor och män. V åra resultat visar att mäns och kvinnors uppfattningar överensstämmer relativt väl när det kommer till frågor om lobbyism och i situationer där personer kan anses sitta på dubbla stolar, den situation som flest svarande uppfattade som oacceptabel, men att kvinnor tycker att stora ekonomiska bidrag till partier från enskilda personer är mer problematiskt än vad män gör.