Studien syftar till att studera omfattning av lyrik och typer av lyrikläsning i två läroböcker i svenska för högstadiet. Lyrikens betydelse har lyfts fram tidigare genom att hävda läsning av lyrik förbättrar förmågan att läsa mellan raderna (Rosenblatt 2002; Wolf 2004). Skolans styrdokument ger inget stöd för hur lyriken ska användas i skolan. I och med att statens kontroll av läroböckernas innehåll och kvalitet upphörde 1991 är det alltså upp till de enskilda läroboksproducenterna att avgöra hur mycket plats lyriken ska ha i läroböckerna. Därmed är det av intresse att studera hur författarna till läroböcker i svenska för högstadiet låter lyriken ta plats i läroboken. Studien visar att lyriken har en likvärdig representation i de studerade läromedlen men har olika inriktningar, vilket innebär att eleven i ena läroboken styrs mot ett skrivande där produktion ställs före reflektion medan i den andra läroboken uppmuntras eleven i högre grad till att reflektera och känna efter. Skillnader i läroböckernas presentation av lyrik får till följd att den enskilda läraren måste vara uppmärksam på att valet av lärobok kan styra om lektionsplaneringen för lyrikens roll i undervisningen. Denna studie kan konstatera att lyriken visserligen har en plats i läroböckerna men att utformningen av lyrikens roll och syfte skiljer sig åt mellan läroböckerna genom att eleverna antingen styrs mot produktion eller eftertanke beroende på lärobok.