Lärare är hårt belastade på arbetet och den vanligaste orsaken till långvarig sjukdom bland lärare är psykiska sjukdomar som reaktion på svår stress. Kvinnliga lärare upplever mer stress än sina manliga kollegor. Föreliggande studies syfte har varit att skapa förståelse för hur kvinnliga högstadielärare upplever sin arbetsplats och vidare undersöka vilka genuskodade skillnader och förväntningar de upplever i sitt arbete. Studiens metodologiska utgångspunkt är hermeneutik med en kvalitativ ansats, där vi genomförde semistrukturerade intervjuer med sju kvinnliga högstadielärare. För att analysera insamlad empiri har vi utgått från Karasek och Theorells (1990) krav, kontroll- och stödmodell samt Ackers (1990) begrepp könade organisationer. Resultatet visar att kvinnliga högstadielärare upplever höga och ohanterliga arbetskrav, vilket genererar obalans mellan komponenterna krav, kontroll- och stöd i sitt arbete. Detta leder till en ohälsosam stressnivå som gör att lärarna inte upplever arbetstillfredsställelse på sin arbetsplats. Resultatet visar också att kvinnliga högstadielärare uttrycker olika genuskodade förväntningar och skillnader. Det framkom att elever uppför sig olika mot manliga eller kvinnliga lärare där de manliga lärarna blir bemötta med mer respekt. De kvinnliga högstadielärarna förväntas ha ett mer omhändertagande arbetssätt. Dessa karaktärsdrag är kompetenser som inte uppmärksammas på samma sätt som hos en manlig lärare utan de ses vara naturligt medfödda hos kvinnorna.