Syftet med studien är att bidra med kunskap om hur Covid - 19 pandemin skapat nya arbetssätt. Särskilt undersöker vi förskollärares erfarenheter och lärdomar i samarbetetmed vårdnadshavare. De frågeställningar som besvaras är: Hur har pandemin påverkatförskollärares samarbete med vårdnadshavare? Vilka lärdomar har pandemin gettförskollärare med avseende på samarbetet med vårdnadshavare? Dessa forskningsfrågorär meningsfulla för att kunna se pandemins påverkan i koppling till förskolläraressamarbete med vårdnadshavare samt vilka lärdomar vi tillsammans skapat tack varepandemin.Studien tar utgångspunkt ur ett sociokulturellt perspektiv där lärdomar synliggörs iinteraktionen människor emellan. Då pandemin satte samhället i en krissituationbehövde förskolan anpassa verksamheten utifrån de ramar som skapades. I och meddetta krävdes det att förskollärare hittade nya lösningar för kommunikation ochsamarbete vilket bidrog till lärande i interaktion med varandra. Empirin som används istudien har samlats in med hjälp av intervjuer av sex verksamma förskollärare.Utifrån resultaten har pandemin påverkat förskollärares samarbete med vårdnadshavarei flera aspekter. Samarbetet under inskolningen påverkades genom att det skapades endistansering emellan förskollärare, vårdnadshavare och barn som inte tidigare upplevts.Denna distansering bidrog till otrygghet, förskollärarna beskriver att metoden inte varhållbar vilket krävde förändring. Resultatet visar att organiserade samtal kunde fortsättagenomföras så länge det gjordes på ett smittsäkert sätt. Förskollärarna uttrycker attutvecklingssamtal genomfördes men att föräldramöten sattes på paus av olikaanledningar. Den lämning som tidigare gjorts i verksamhetens lokaler fick nu anpassasoch göras i dörren eller utomhus. Detta bidrog till att vårdnadshavares insyn iverksamheten och det vardagliga samtalet påverkades, olika mycket beroende påbarnets ålder eller vilken relation förskolläraren och vårdnadshavaren hade innanpandemin. I och med att vårdnadshavare inte fick vistas i förskolans lokaler påverkadesäven verksamhetens dokumentation som tidigare hängt i hallen. Förskollärarnabeskriver att de med hjälp av sina redan etablerade digitala plattformar kunde förmedlainformation och dokumentation på ett enkelt sätt. Däremot benämner de att det krävdesstörre eftertanke i hur de formulerade sig för att ge vårdnadshavare en bredare bild avverksamheten. Utifrån detta skapades fler tillfälliga arbetssätt som i sin tur bidragit tillnya lärdomar till exempel att vissa avdelningar valt att även efter pandemin ha lämning iförskolans dörr. Slutsatsen är att pandemin till viss del påverkat samarbetet mellanförskollärare och vårdnadshavare samt skapat lärdomar och nya arbetssätt som ökatförskollärarnas flexibilitet i samarbetet med vårdnadshavare.