Bakgrund: Hjärtstopp drabbar cirka 13000 personer per år i Sverige och mortaliteten är hög. De viktigaste behandlingsmetoderna är hjärt- och lungräddning, och ofta även en strömstöt från en defibrillator. Det finns flera orsaker som kan leda till ett hjärtstopp. Människor med bakomliggande hjärt- och kärlsjukdomar löper större risk att drabbas. Att drabbas av sjukdom kan påverka både vardagen och en människas KASAM, känsla av sammanhang. Sjuksköterskans arbete syftar till att göra gott och främja patientens hälsa. Därför är det viktigt att sjuksköterskan försöker förstå hur patienten erfar sin situation.

Syfte: Syftet med litteraturstudien är att beskriva vuxna överlevares erfarenheter av vardagen efter att ha överlevt ett hjärtstopp.               

Metod: Studiens design är en litteraturstudie. Tolv kvalitativa och kvantitativa artiklar har granskats och ligger som grund för studiens resultat. Databaserna CINAHL och PubMed användes för att få fram vetenskapliga artiklar. Sökorden som skapades för att hitta artiklarna är i enlighet med studiens syfte. Artiklarna har kvalitetsgranskats och analyserats enligt en integrerad analys. 

Resultat: Analysen av artiklarna resulterade i tre kategorier: förändring i det dagliga livet, fysiska utmaningar samt psykisk och emotionell påverkan. Resultatet visar att ett hjärtstopp påverkar den drabbade individens vardag på olika sätt. Överlevande erfor en förändrad kropp, emotionell och kognitiv påverkan samt en förändrad livssituation efter hjärtstoppet.                            

Slutsats: Överlevarna erfor att vardagen förändrades efter hjärtstoppet. Det var psykiska, fysiska och kognitiva utmaningar som gjorde att överlevarna erfor förändringar. Ökad kunskap kring överlevarnas erfarenheter av vardagen efter ett hjärtstopp skulle kunna implementeras av sjuksköterskor i all verksamhet.