Komponentmetoden berör den bokföringsmässiga hanteringen av materiella anläggningstillgångar. I många avseenden kan dessa bestå av olika delar förknippade med olika förbrukningstakt och nyttjandeperioder. Fastigheter är en typisk sådan anläggningstillgång där exempelvis stomme, tak och fasad då utgör sådana komponenter vilka enligt komponentmetoden ska redovisas separat. Företag som tillämpar K3-regelverket behöver förhålla sig till detta.

Följande studie fokuserar på redovisning av komponenter utifrån fastighetsförvaltande företag. Studien ämnar undersöka skillnader samt likheter i företagens tillämpning såväl som hur detta förhåller sig mot publicerade vägledningar kring hur metoden kan tillämpas. Likaså söker studien förståelse för vilka implikationer komponentmetoden medför för företagen. Studien utgår från en kvalitativ metod där intervjuer av fyra företag utgör grunden för det empiriska materialet. Vidare har en komparativ multipel fallstudiedesign använts för att uppnå studiens syfte.

Resultatet påvisar att komponentmetodens tillämpning är företagsunik och består i många fall av uppskattningar hos respektive företag. Även likheter mellan företag och vägledningar har såväl identifierats. De implikationer som följer beror delvis på hur metoden tillämpas. Ökade avskrivningskostnader, jämnare resultat, en ökning av fastigheternas bokförda värden samt dess påverkan på redovisningens jämförbarhet är dock att betrakta som några av de huvudsakliga konsekvenserna.

Component accounting concerns the accounting management of tangible fixed assets. In many cases, these assets consist of different parts with varying economical and technical lifespans. Real estates are regarded as such assets whereby the building frame, roof and facade could be examples of distinguished components that should be accounted for separately. Swedish companies applying the K3-framework need to manage their accounting accordingly.

This study´s focus relates to real estate companies’ application of component accounting. The aim of the study is to investigate differences and similarities between different companies, also in comparison to published guidelines on this topic. Furthermore, the study seeks to understand the implications of component accounting. A qualitative method has been applied where interviews have been conducted with four companies that form the basis of the empirical data. To achieve the purpose of the study a comparative multiple case design has been used. 

The results show that component accounting is uniquely applied between companies and is often characterized by estimations. However, similarities between the companies as well as the guidelines do also exist. The implications that follow depend in part on how it´s applied, although increased depreciations, profit smoothing, increased book values and the componentization´s impact on comparability have been found to be some of the main consequences.