Bakgrund: Svensk sjukvård har stora pågående förändringar som att flertalet av regionerna håller på att byta ut sina informationssystem. I bytet av informationssystem ska dokumentationen bli mer strukturerad och standardiserad för att den ska bli mer effektiv, säker och av högre kvalité. En del av astma- och KOL-sjuksköterskor arbetar redan idag med en strukturerad dokumentationsmall då en del av deras dokumentationsinformation över går över till kvalitetsregistret Luftvägsregistret. Att undersöka deras erfarenheter kan ge värdefull kunskap inför en bredare implementering. 

Syfte: Att undersöka sjuksköterskors erfarenheter av strukturerad dokumentation i primärvården i mötet med astma- och KOL-patienter med fokus på patientsäkerhet, jämlik vård, tidssparande arbetssätt, vårdkvalitet, professioners autonomi.

Metod: Semistrukturerade intervjuer genomfördes med nio astma-och KOL-sjuksköterskor som arbetade i primärvården och hade ett befintligt informationssystem som möjliggjorde direktöverföring till Luftvägsregistret. Deduktiv ansats användes med de bärande begreppen: patientsäkerhet, tidssparande arbetet, vårdkvalitet, jämlik vård, professioners autonomi användes när materialet bearbetades med hjälp av kvalitativ innehållsanalys.

Resultat: Resultatet visade sammanfattningsvis att strukturerad dokumentation kan vara ett stöd för sjuksköterskorna i deras dagliga vardag då dokumentationsmallen hjälpte dem att komma ihåg vad de skulle fråga patienten om. Dokumentationsmallen upplevdes som omfattande och kunde vara tidskrävande som ny men efter ett tag var erfarenheten att den var tidssparande. Nationella riktlinjer och standardiserade dokumentationsmallar upplevdes av de flesta som stödjande att ge patienterna en god vård. Det krävs dock en yrkesprofessionalitet som yttrar sig i erfarenhet och kunskap för att veta när de kan frångå riktlinjer och hoppa över sökord i strukturerade dokumentationsmallar. 

Slutsats: Sjuksköterskors erfarenheter av att arbeta med strukturerad dokumentation visar fördelar men också utmaningar när det gäller patientsäkerhet, jämlik vård, tidssparande arbetssätt, vårdkvalitet samt professioners autonomi. Resultatet från studien tillsammans med det teoretiska ramverket kan bidra med underlag till det kommande implementeringsarbetet.