Bakgrund: Det är välkänt att en inaktiv livsstil har negativa konsekvenser på individers hälsa, men också att det leder till stora vårdkostnader. I takt med att den fysiska aktiviteten minskar ökar antalet kommuner i Finland som erbjuder motionsrådgivning, en individuell handledning i hur människor kan bli mer fysiskt aktiva.

Syfte: Syftet med studien var att få en inblick i motionsrådgivares arbete i Finland. Studien utgick från två frågeställningar (1) Vad ingår i en motionsrådgivares arbete? Och (2) Vilka goda exempel respektive utmaningar uppger motionsrådgivare att de upplever i sitt yrke?

Metod: För insamlande av data gjordes semistrukturerade intervjuer som analyserades genom en tematisk analys. Urvalet bestod av sex motionsrådgivare från olika kommuner i Finland.

Resultat: Resultatet visade att motionsrådgivares arbete till stor del bestod av individuell motionsrådgivning. De övriga arbetsuppgifterna varierade beroende på vilka behov som fanns. Samarbetet med välfärdsområdena upplevdes som ostrukturerat och dåligt fungerande med anledning av vårdens omstrukturering. Det upplevdes också som utmanande att påbörja samarbeten med idrottsföreningar. Involvering av alla berörda samarbetspartners i ett tidigt skede samt sektorsöverskridande arbete visade sig vara fungerande. Även projekt och riktade punktinsatser fungerade bra.

Slutsatser: Skillnader i motionsrådgivares arbete behöver nödvändigtvis inte vara något negativt eftersom det finns olika behov i olika kommuner. För att tackla upplevda utmaningar är det viktigt att ”Liikkuva aikuinen” fortsätter arbeta med utformning av riktlinjer och rekommendationer för arbetet. Motionsrådgivningen behöver medvetandegöras och goda exempel behöver lyftas fram.