Introduktion I kursplanen för ämnet idrott och hälsa för grundskolan i Sverige betonas bland annat att undervisningen ska ge förutsättningar för alla elever att kontinuerligt kunna delta och lära sig (Skolverket, 2020). Trots det visar Skolinspektionens (2018) senaste kvalitetsgranskning att var femte elev på högstadiet inte deltar regelbundet i undervisningen. Även om många unga uttrycker entusiasm för skolämnet idrott och hälsa, känner andra sig exkluderade och till och med hatar ämnet (Robinson & Randall, 2016). Traditionella former av innehåll och det sätt undervisningen genomförs på innebär att eleverna försätts i priviligierade eller marginaliserade positioner (Gerdin & Pringle, 2017; Thorjussen & Sisjord, 2020). Det handlar både om att rådande samhälleliga sociala ojämlikheter reproduceras i ämnet (Evans, 2014) och att implicita för givet tagna föreställningar om ämnet genomsyrar undervisningens utformning (Flintoff & Dowling, 2017). Syfte och teoretisk ram Syftet med studie var att öka förståelsen för hur lärare i idrott och hälsa kan bedriva en inkluderande undervisning som kännetecknas av social rättvisa och där alla elever har möjlighet att delta och lyckas. Studien genomfördes inom ramen för ett internationellt samarbetsprojekt EDUHEALTH mellan forskare från Sverige, Norge och Nya Zeeland som undersökte hur lärare i idrott och hälsa hanterar frågor om inkludering, jämlikhet och social rättvisa i undervisningen.

Metod I den del av studien som redovisas här ingår data från observationer av fem lärares undervisning i idrott och hälsa i åk 7–9 på olika skolor i södra Sverige. Totalt genomfördes 7 observationer och 8 intervjuer. Den insamlade data från observationerna och intervjuerna analyserades sedan med hjälp av tematisk analys (Braun & Clarke, 2006). Resultat Resultat och analysen av observationer och intervjuer visar att lärarna i denna studie, i linje med Tinnings (2012) förståelse av inkluderande undervisning, använde sig av flera olika strategier och en hel verktygslåda av olika didaktiska handlingar för att motverka de ojämlika förutsättningar som elever omgärdas av när de kommer till undervisningen. De tre huvudteman som konstruerades baserat på resultat och analysen är: (1) skapa goda relationer med och mellan elever, (2) anpassningar för att utjämna ojämlikheter och (3) stötta de som behöver. Diskussion och slutsatser Att iscensätta en inkluderande undervisningsmiljö är komplex process, en process som handlar både om erkännande (North, 2008), ha kunskap om eleverna och det sociala sammanhanget (Tinning, 2012) och om att bryta mönster av förtryck och dominans (Young, 1990). Det handlar om att det varken är ämnets syfte eller innehåll som är ojämlikt (Røset, Green & Thurston, 2020) utan om att ständigt ”göra” val som innebär att alla elever inkluderas. I linje med Youngs (1990) tankar om social rättvisa, räcker det alltså inte med en omfördelning av resurser utan det krävs medvetna, aktiva didaktiska handlingar och val för att motverka de ojämlika förutsättningar som eleverna omgärdas av när de kommer till undervisningen i idrott och hälsa. Resultaten av denna studie ger dock exempel på hur detta är möjligt, där lärarna genom medvetna didaktiska val och handlingar och reflektion visar lärarna hur man kan ”göra” (Young, 1990) undervisning i idrott och hälsa mer socialt rättvis och inkluderande.