Open this publication in new window or tab >>2019 (Swedish)In: Nordic Journal of Literacy Research, E-ISSN 2464-1596, Vol. 5, no 3, p. 102-122Article in journal (Refereed) Published
Abstract [sv]
För barn med stavningssvårigheter är skriftspråkande en stor utmaning och behovet att hitta nya redskap för att understödja deras skriftspråksutveckling är därför stort.
Att skriva med taligenkänning, diktering, skulle kunna underlätta skrivprocessen eftersom dikteringsverktyget reducerar kraven på skribenten att stava själv, och detta skulle därmed kunna frigöra kognitiva resurser till annan textbearbetning. Att diktera text innebär emellertid inte med nödvändighet en enklare textproduktion; dels behöver texten följa skriftspråksnormer trots att den produceras muntligt, dels behöver skribenten hitta strategier för att hantera tillfällen när verktyget inte uppfattar talet korrekt.
I föreliggande studie undersöks text producerad av barn med stavningssvårigheter. Lexikala egenskaper, textlängd och stavfel studeras i muntlig, skriven och dikterad text. Analyserna visar att de dikterade texterna innehåller färre stavfel än de skrivna samt att både skriven och dikterad text har högre lexikal densitet och högre andel långa ord jämfört med muntlig text. Detta antyder att deltagarna klarar att diktera texter med skriftspråkliga egenskaper. Däremot skiljde sig dikterad text varken från muntlig eller skriven text gällande textlängd eller lexikal diversitet.
Vår slutsats är att dikteringsverktyg kan användas för att underlätta skrivprocessen för barn med stavningssvårigheter, men det behövs vidare forskning som studerar hur olika undergrupper producerar text med dikteringsverktyg.
Abstract [en]
For children with reading and writing difficulties, writing, in general, and spelling, in particular, is a significant challenge. Writing with speech recognition (dictation) can facilitate the writing process since the dictation tool removes the need to spell, freeing resources for other processes. Dictating, however, may not always provide a solution, since written text should follow the conventions of written language, even when produced orally. In addition, writers need strategies if the tool does not recognize the spoken words.
In the present study, children with spelling difficulties produced keyboard-written and dictated texts, and an oral account. The analyses showed that dictated texts, as expected, contained fewer spelling errors than keyboard-written texts, and that both of these had a higher lexical density than the oral accounts. This suggests that students are able to dictate using written language conventions. However, the dictated texts did not differ from the oral and keyboard-written texts in terms of length of text and proportion of long words. Our conclusion is that the dictation tool can be used to facilitate the children’s writing process, but further research is needed to see if training in the use of the tool would bring more substantial benefits.
Place, publisher, year, edition, pages
Cappelen Damm Akademisk, 2019
Keywords
Skrivande, taligenkänning, läs- och skrivsvårigheter, mellanstadieelever
National Category
General Language Studies and Linguistics
Research subject
Humanities, Swedish
Identifiers
urn:nbn:se:lnu:diva-124485 (URN)10.23865/njlr.v5.1511 (DOI)
Funder
Marcus and Amalia Wallenberg Foundation, 2014–0122
2023-09-122023-09-122023-11-02Bibliographically approved