Abstrakt

Matematikböcker är ofta multimodala och när eleverna skall lösa textuppgifter involveras både läsförmåga och matematisk förmåga. Uppgifter innehåller flera semiotiska resurser som eleven behöver tolka och läsa (Dyrvold, 2016). Utformningen av textuppgifter påverkar elevens möjlighet att skapa mening och spelar en viktig roll för tillägnandet av matematikkunskaper. 

Studien syftar till att bidra med kunskaper om hur elever skapar mening när de löser textuppgifter i matematik. Centralt för studien har varit hur utformningen av textuppgifter påverkar meningsskapande för elever i läs- och skrivsvårigheter och särskilda utbildningsbehov i matematik (SUM).

Studien bygger på observation och fjorton elevintervjuer som genomförts i fokusgrupper. Frågeställningar handlar om hur elevers tecken på meningsskapande kan förstås när de möter textuppgifter med olika design samt vad som framträder betydelsefullt i meningsskapandet elever i läs- och skrivsvårigheter och matematiksvårigheter. 

Studiens resultat visar hur meningsskapande skiljer sig åt och kan förstås utifrån elevens användande av semiotiska resurser, handlingar och erfarenheter. Studien visar också att explicita kopplingar inom textuppgifter är särskilt betydelsefulla för eleverna i läs- och skrivsvårigheter och SUM. För eleven i SUM framstår bilder i textuppgifter som viktiga för meningsskapandet.