Att människor tvingas fly från krig och katastrofer är högst aktuellt idag. Det här kapitlet uppmärksammar ungdomar som har upplevt ett krig, tagit sin tillflykt till Sverige samt omhändertagits och placerats på institutioner. Syftet är att utveckla kunskap om interaktioner som bidrar till formande av ungdomarnas identiteter under och efter krig. Det empiriska materialet som analyserats är: 1) kvalitativt orienterade intervjuer med sex omhändertagna pojkar (från Afghanistan, Irak och Syrien) – som upplevt ett krig och senare blivit placerade på HVB-hem i Sverige; 2) renskrivna fältanteckningar från observation vid HVB-hem; samt 3) dokument i form av medierapportering från Internet som berör den aktuella ungdomskategorin. I kapitlet presenteras följande tre analytiska upptäcker: a) Kriget som skräckfilm; b) Flykten som utpressning och c) Interaktioner efter krig – anonymt och byråkratiserat.   

That people are forced to flee from war and disasters is a highly topical issue today. This chapter highlights young people who have experienced a war, taken refuge in Sweden, and been taken into care and placed in institutions. The aim is to develop knowledge about interactions that contribute to shaping the identities of young people during and after war. The empirical material analyzed consists of : 1) qualitatively oriented interviews with six boys in care (from Afghanistan, Iraq, and Syria) – who experienced a war and were later placed in HVB homes (a form of residential care) in Sweden; 2) transcribed field notes from observation at HVB homes; and 3) documents in the form of media reports from the Internet concerning the relevant category of youth. The chapter presents the following three analytical themes: a) The war as a horror film; b) Flight as extortion and c) Interactions after war – anonymous and bureaucratized.