Att planera en laboration i skolan är en central del i sin lärarprofession, speciellt om man undervisar i de naturvetenskapliga ämnena. Denna undersökning har varit ett försök till att kartlägga vilka beslut lärare tar i beaktande när de planerar en laboration samt vilka konsekvenser dessa olika beslut får. För att kunna kategorisera laborationer kan man använda sig av frihetsgrader. Frihetsgrader beskriver hur mycket information som ges till eleverna när de ska genomföra en laboration. Detta har varit ett av flera användbara verktyg för att analysera olika laborationer. I denna undersökning har sex fysiklärare intervjuats där de fick svara på olika frågor om laborationer som de själva använt sig av. Dessa intervjuer har analyserats fenomenografiskt och från denna analys var det möjligt att manifestera sju huvudkategorier. Dessa huvudkategorier är en konkretisering av svaret på frågeställningen: Vilka beslut tar läraren när hen planerar sin laboration med avseende på öppenheten i laborationen? Dessa huvudkategorier är unika där lärarnas olika uttalanden enbart passar in i en av kategorierna. Ett exempel på en huvudkategori är om läraren väljer att ha med tabeller/rader som eleverna fyller i, i laborationsinstruktionen. Tabeller/rader bildar bland annat ett förtydligande i instruktionerna. Ett annat exempel är var läraren väljer att placera utrustningen. Att ha utrustningen framplockad som stationer där eleverna ska laborera gör att man sparar tid men eleverna får inte sätta ihop utrustningen på egen hand.