Syftet med denna studie är att bidra med kunskap om hur förskollärare genom lek kan stötta barns sociala förmågor. Vi lever i ett värdepluralistiskt samhälle där flera olika världsbilder samexisterar, med olika värderingar och uppfattningar (Bjervås, 2016). Förskolan är en mötesplats för barn från olika uppväxtmiljöer och har därmed i uppdrag att bedriva ett värdepedagogiskt arbete. I denna studie har en kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer med fyra legitimerade förskollärare använts för att besvara studiens syfte och frågeställningar. Resultatet analyseras med hjälp av den lekresponsiva teorin och centrala begrepp. Centrala begrepp i föreliggande studie är: stöttning, metakommunikation samt aktörskap. Studiens resultat visar vikten av att skapa samspel och interaktion mellan barn och barn, samt mellan vuxna och barn. Vikten av att vara en närvarande förskollärare som ger barnen strategier och verktyg för att främja deras utveckling av sociala förmågor. Det framkommer även utmaningar i arbetet i form av stora barngrupper, små lokaler och tidsbrist. Studiens pedagogiska implikationer belyser att de deltagande förskollärarna inte är helt på det klara om hur de arbetar med att stötta barns sociala förmågor genom lek. Studien påvisar vikten av att vara en aktiv förskollärare som skapar samspel och den ger förslag på strategier och verktyg som kan vara behjälpliga i arbetet med att stötta barns sociala förmågor genom lek.