Media kan genom sin gestaltning av offer påverka hur samhället ser på offer vilket i sin tur kan påverka människors rädsla för brott. Studier har visat att rädslan tenderar att öka när offret framställs som en vanlig person. Studier visar också att de offer som anses vara ideala offer lättare får mer medial uppmärksamhet och sympati av läsaren. Stor medial uppmärksamhet får också mord, särskilt med säregna drag, exempelvis där gärningspersonen är en kvinna. 

Studiens syfte var att undersöka hur offer för dödligt partnervåld framställs i media samt hur framställningen skiljer sig beroende på om offret är man eller kvinna. 

Studiens teoretiska utgångspunkt var Christies teori om det ideala offret samt gestaltningsteorin.

Metoden bestod av kvalitativ tematisk analys där datan bestod av totalt 119 artiklar från Aftonbladet, Expressen och Dagens Nyheter. 91 av artiklarna avsåg kvinnliga offer och 28 artiklar avsåg manliga offer. Efter insamling och kodning av materialet kvarstod sex teman; Det “vanliga” offret som levde ett “vanligt” liv, Det utsatta offret, Offret som inte ville leva med gärningspersonen, Offret som (delvis) ansvarig för sin utsatthet, Det underlägsna offret och Fåtalet offer som sökt hjälp. Resultatet visade att kvinnor som offer i större utsträckning än män beskrevs vara svaga, vara upptagna med en respektabel aktivitet vid dådet samt vara utsatta för våld i olika form av sin gärningsperson även innan dådet, och de gestaltades även som rädda för gärningspersonen. Det framkom även avseende manliga offer att de var fysiskt svaga jämfört med sin kvinnliga gärningsperson, men att de trots det inte framställdes som ideala offer. Generellt framställdes kvinnor som ideala offer i större omfattning än manliga offer.