Per- och polyfluorerade alkylsubstanser (PFAS) utgör en ämnesgrupp av industriellt framställda substanser som används i en rad industriella och konsumentprodukter på grund av deras unika egenskaper som värmetålighet och fett-, olje-, och vattenavvisande. Utflöden från platser som brandövningsplatser, flygplatser, avfallsdeponier och avloppsreningsverk kan kontaminera det omgivande grundvattnet och orsaka betydande förorening. Denna förorening kan sedan sprida sig till andra vattendrag, såsom sjöar och floder, och påverka de organismer som lever där. Enligt European Food Safety Authority (EFSA) är kosten den huvudsakliga källan till människors exponering för PFAS, där fisk, kött, frukt, dricksvatten och ägg är de främsta bidragsgivarna. Under åren 2014–2017 genomförde Avdelningen för Arbets- och Miljömedicin (AMM) vid Linköpings universitetssjukhus en epidemiologisk studie i Glasriket. Över 1 000 personer bidrog med blodprover, tillsammans med information om deras bostadshistorik, konsumtion av fisk och vatten från egna brunnar. Studien, finansierad av Naturvårdsverket och i samarbete med Örebro Universitet och Linnéuniversitetet, syftar till att undersöka sambandet mellan konsumtion av både lokal insjöfisk och vatten från egna brunnar samt PFAS-nivåer i blodet hos deltagarna i Glasrikes-kohorten. Det här examensarbetet är en del av detta forskningsprojekt.Syftet med detta examensarbete är att undersöka om det finns något samband mellan PFAS-halten i blod och konsumtion av insjöfisk eller dricksvatten från egen brunn. Dessutom, utifrån data om var de provtagna individerna bor i förhållande till kända punktkällor undersöks även om det finns något samband mellan PFAS-halten i blod och var man bor. PFOS visade höga koncentrationer både i ”högkonsumentgruppen” och ”icke-konsumentgruppen”. I ”högkonsumentgruppen” var den högsta koncentrationen för Br-PFOS 17,46 ng/mL, medan L-PFOS hade det högsta medelvärdet på 5,54 ng/mL. I ”icke-konsumentgruppen” var det L-PFOS som hade den högsta koncentrationen, 12,48 ng/mL, med ett medelvärde på 4,44 ng/mL. Dessutom visade L-PFOS de högsta medelvärdena både för konsumenter med enskild brunn och de utan. Studien visade att ”högkonsumenterna” som äter mycket insjöfisk har generellt ett högre intag av total-PFAS än ”icke-konsumeneterna”. Detta var väntat då PFAS-föroreningar i grundvattnet kan läcka ut i vattensamlingar och tas upp av fisk. Av PFAS-ämnena var L-PFOS det dominerande ämnet hos konsumenterna. Även Br-PFOS, PFOA och PFHxS var ämnen som visade högre medelvärden vilket ger viktig information om människors exponering genom fiskkonsumtion. Slutsatsen av denna studie indikerar att det är fiskkonsumtionen, och inte bostadsorten eller användningen av egen brunn, som främst påverkar PFAS-koncentrationerna i blodet. Dessa slutsatser baseras på en övergripande tolkning av resultaten snarare än enbart på statistiskt stöd.

Per- and polyfluoroalkyl substances (PFAS) constitute a group of industrially produced substances utilized in various industrial and consumer products due to their unique properties such as heat resistance and resistance to fats, oils, and water. Discharges from sites like fire training areas, airports, landfills, and sewage treatment plants can contaminate surrounding groundwater and cause significant pollution. This pollution can then spread to other water bodies, such as lakes and rivers, impacting the organisms living there. According to the European Food Safety Authority (EFSA), diet is the primary source of human exposure to PFAS, with fish, meat, fruit, drinking water, and eggs being the main contributors.During the years 2014–2017, the Department of Occupational and Environmental Medicine (AMM) at Linköping University Hospital conducted an epidemiological study in Glasriket, Sweden. Over 1,000 individuals provided blood samples, along with information about their residential history, consumption of fish, and water from private wells. The study, funded by the Swedish Environmental Protection Agency and in collaboration with Örebro University and Linnaeus University, aims to investigate the relationship between consumption of both local lake fish and water from private wells and PFAS levels in the blood of participants in the Glasriket cohort. This study is part of this research project.The purpose of this study is to investigate if there is any correlation between PFAS levels in blood and consumption of lake fish or drinking water from private wells. Additionally, based on data on where the sampled individuals live in relation to known point sources, the study also examines if there is any correlation between PFAS levels in blood and residential location.PFOS showed high concentrations in both the “high-consumer” group and the “non-consumer” group. In the “high-consumer” group, the highest concentration for Br-PFOS was 17.46 ng/mL, while L-PFOS had the highest mean value at 5.54 ng/mL. In the “non-consumer” group, L-PFOS had the highest concentration at 12.48 ng/mL, with a mean value of 4.44 ng/mL. Additionally, L-PFOS showed the highest mean values both for consumers with private wells and those without.The study showed that "high consumers" who consume a lot of lake fish generally have a higher intake of total PFAS than "non-consumers." This was expected as PFAS contaminants in groundwater can seep into water bodies and be absorbed by fish. Among the PFAS substances, L-PFOS was the dominant substance among consumers. Br-PFOS, PFOA, and PFHxS werealso substances that showed higher mean values, providing important information about human exposure through fish consumption.The conclusion of this study indicates that it is fish consumption, and not the place of residence or the use of a private well, that primarily affects the concentrations of PFAS in the blood. These conclusions are based on an overall interpretation of the results rather than solely on statistical support.