Studien syftade till att undersöka och bidra med kunskap om hur förskollärare arbetar med alternativ och kompletterande kommunikation i förskolan. Frågeställningarna var följande: Hur resonerar förskollärare kring den alternativa och kompletterande kommunikationens betydelse för barns språkutveckling i förskolan? och Vilka strategier beskriver förskollärare främjar användningen av alternativ och kompletterande kommunikation i förskolan? Som metod valdes kvalitativ metod och semistrukturerade intervjuer som datainsamlingsmetod. I urvalet ingick fyra förskollärare verksamma på förskolor i olika delar av Sverige. Informanternas intervjuer har transkriberats, kategoriserats och analyserats, där variationer och mönster i likheter och skillnader har jämförts. Resultatet i studien visade att alternativ och kompletterande kommunikation har positiva effekter på barns språkutveckling. Resultatet visade även att förskollärares förhållningssätt och strategier har stor betydelse för att främja barns språk och för att möjliggöra barns delaktighet i förskolan. I resultatet framkom utmaningar och svårigheter inom arbetet. Det framhölls aspekter som tidsbrist och otillräcklighet, men även indikationer på bristande kompetens inom området. Slutsatsen visade att trots att fördelarna är stora och många med att arbeta med en alternativ och kompletterande kommunikation, så finns det ett behov av kompetensutveckling för att tillgodose att det används på ett gediget sätt och som ett verktyg både för, med och av barnen i förskolan.