Presentationen rapporterar resultat från följeforskning som undersöker en orienteringskurs i yrkessvenska för elever på sfi-nivå A, alltså för elever med mycket kort skolbakgrund. Kursen utgick från studiebesök och arbetsrelaterade teman, såsom bageriverksamhet. Studien bidrar till fältet genomatt belysa insatser riktade mot en elevgrupp som ofta har förbisetts i andraspråksforskning (Godfroid& Andringa, 2023). Studien svarar också mot behovet av att belysa aktuella satsningar för att knyta sfi-utbildningen närmare till arbetslivet. Intervjustudier har pekat på upplevda fördelar med sådana ansatser (Febring & Henry, 2022; Walldén, 2023), men det saknas studier som fokuserar på själva undervisningen (se dock Walldén, 2024). Syftet med undersökningen är att undersöka vilka förutsättningar undervisning i yrkessvenska för elever med mycket kort skolbakgrund skapar för att utveckla olika dimensioner av flerspråkig litteracitet. Hornbergers modell förflerspråkighetsutveckling (Continua of Biliteracy) används som teoretiskt ramverk för att analysera undervisningen (se Hornberger, 1989; Winlund, 2020). Det innebär att analysen fokuserar på dimensioner såsom relationen mellan tal och skrift, första- och andraspråk samt vardagligt och formellt språk, liksom på relationen mellan elevernas flerkulturella kunskaper och majoritetsperspektiv. Följeforskningen genomfördes under 2023 och omfattade observationer av 12 lektioner, intervjuer med lärare och elever samt insamling av undervisningsmaterial. Analysen av lärarintervjuerna visar att det fanns en tydlig ansats att utgå från elevernas intressen, flerspråkigakunskaper, samt att använda ett varierat och multimodalt material. Detaljerade analyser avundervisningen visar dock att elevernas möjligheter till flerspråkig litteracitetsutveckling begränsades av en ensidig orientering mot skriftspråk och majoritetskunskaper. Det innebar att eleverna fick få möjligheter att uttrycka sig muntligt baserat på sina intressen och tidigare kunskaper. Studien pekar på att lärare behöver få stöd i att utveckla och anpassa undervisningsmaterial för att möta elevgruppens behov. 

Febring, L., & Henry, A. (2022). Work integrated language learning: Boundary crossing, connectivity,and L2 affordances. Migration and Language Education, 3(1), 1–22. https://doi.org/10.29140/mle.v3n1.639

Godfroid, A., & Andringa, S. (2023). Uncovering sampling biases, advancing inclusivity, and rethinking theoretical accounts in second language a cquisition: Introduction to the special Iissue SLA for all? Language Learning, 73(4), 981–1002.  https://doi.org/10.1111/lang.12620

Walldén, R. (2024). Contextual elaborations and shifts when adult L2 learners present and discuss workplace-related vocabulary. Linguistics and Education, 80, 1–16.  https://doi.org/10.1016/j.linged.2024.101272

Walldén, R. (2023). Adult migrants’ voices about learning and using Swedish at work placements in basic language education. Studies in the Education of Adults. https://doi.org/10.1080/02660830.2023.2246763

Winlund, A. (2020). Emergent literacy instruction: 'Continua of biliteracy' among newly immigrated adolescents. Language and Education, 34(3), 249–266. https://doi.org/10.1080/09500782.2019.1701006