Landsorganisationen i Sverige (LO) och Svenska Arbetsgivarföreningen (SAF) har ända sedan början av 1900-talet representerat varsin intressegrupp på arbetsmarknaden, arbetstagarna respektive arbetsgivarna. Även om parterna intressen låg långt ifrån varandra så kunde man genom decemberkompromissen komma överens om villkor i det arbetsrättsliga förhållandet mot varandra. SAF företags- och arbetsledningsrätt erkändes i utbyte mot en erkännande av arbetstagarnas rätt att organisera sig, föreningsrätten. Föreningsrätten är den grundsten som den svenska arbetsrätten under det senaste århundrandet byggt vidare på. 

I och med Sveriges inträdde i EU har dock den svenska modellen ställts inför prövningar. EU har intagit en mer aktiv roll i sin arbetsrättsliga lagstiftning kring reglering av arbetsvillkor än vad Sverige bedrivit, med konsekvensen den svenska arbetsmarknadens parter förhandlingsmöjligheter inskränks. Ytligare ett resultat av inträdet är att den negativa föreningsrätten gjort intåg på den svenska arbetsmarknaden. Den arbetsrättsliga lagstiftning som förts i Sverige har primärt förespråkat den positiva föreningsrätten, i syfte att skapa starka arbetsorganisationer som värnar om arbetstagarnas intressen. Ämnet till uppsatsen har inspirerats av den arbetsrättsliga konflikten mellan IF Metall och TM Sweden AB (dotterbolag till Tesla), kallad ”teslakonflikten”. Konflikten grundar sig i arbetsgivarens ovilja att ansluta sig till kollektivavtal, då de anser sig ha rätten att förhandla direkt med sina arbetstagare om anställningsvillkor utan facklig inbladning. Detta står i kontrast till ”den svenska modellen” som länge vilat på en ömsesidig förhandlingsvilja mellan arbetsmarknadens parter. Efter fem års diskussioner kring kollektivavtal valde IF Metall att varsla om strejk på Teslas svenska serviceverkstäder, dessa inleddes den 27 oktober 2023.