Flow kan beskrivas som en optimal upplevelse av njutning i form av intensiv koncentration och intrinsisk, självbelönande motivation i kombination med en låg grad av självmedvetenhet och en förvrängd tidsuppfattning vid utförandet av en aktiv och utmanande uppgift. Syftet med denna kvantitativa tvärsnittsstudie var att undersöka hur benägenhet för flow, definierad som dimensionell trait flow, korrelerade med de fem personlighetsdragen i The Big Five of Personality, liksom med de subjektiva variablerna upplevd stress samt upplevt välbefinnande. En digital enkät bestående av fyra självskattningsskalor som mätte studiens variabler spreds genom ett bekvämlighetsurval på sociala medier, i grupper online, samt till kontakter, vilket resulterade i 101 deltagare. Enkla korrelationer liksom multipla regressioner stod för undersökningens metodologiska grund, med resultat som bekräftade hypoteserna kring att höga nivåer av välbefinnande och höga nivåer av stress predicerade höga nivåer respektive låga nivåer av flow-benägenhet. De personlighetsdrag som signifikant och positivt predicerade flow-benägenhet var Extraversion och Samvetsgrannhet, medan Neuroticism signifikant predicerade flow-benägenhet med ett negativt samband, vilket var i linje med hypoteserna. Vi avslutade med en diskussion kring studiens resultat och de implikationer det har för framtida välbefinnande genom utbildningssystem och arbetsplatser, för framtidens generationer att uppnå.

Flow can be described as an optimal experience of enjoyment, intense concentration and intrinsic motivation, paired with low self-awareness and a distorted perception of time during an active and challenging task at hand. The aim of this quantitative and cross-sectional study was to investigate how flow proneness, defined dimensional as trait flow, correlates to the five traits of personality in The Big Five of Personality, as well as the subjective variables of perceived stress and perceived well-being. A digital survey containing four self-rate scales measuring the variables of the study was distributed through a convenience sample directed at social media, online groups and contacts, which resulted in 101 participants. Simple correlations as well as multiple regressions between the variables formed the methodological body of the study leading to results that confirmed the hypotheses that high levels of well-being and high levels of stress significantly predicted high levels and low levels of flow proneness respectively. The personality traits which positively and significantly predicted flow proneness were Extraversion and Conscientiousness, while Neuroticism negatively predicted flow proneness significantly, in line with the hypotheses. In conclusion, the results of the study were discussed in terms of the implications for future well-being through educational systems and workplaces for future generations to achieve.