Denna studie har i syfte att försöka förstå elevers uppfattning av friluftsliv under skoltid, ifall Skolverkets mål “lika rättigheter, möjligheter och skyldigheter för kvinnor och män” gestaltas i praktiken. Detta tar form genom en enkätstudie som analyseras utifrån Raewyn Connells beskrivning av genusteori från 2015 och Göran Gerdin et.als beskrivning av Social Justice Theory från 2022, dessa två tillsammans skapar ett ramverk för att kunna förstå och tolka jämställdhet inom friluftsliv och en idé om varför det ser ut som det gör. Resultatet i studien består av 70 svar från elever på en skola i sydöstra Sverige, om deras uppfattning av friluftsliv, vad för sorts aktiviteter de deltar i, ifall något hindrar deras deltagande samt ifall de anser friluftsliv vara könsneutralt eller inte. Dessa frågor, tillsammans med tidigare forskning och det teoretiska ramverket hjälper oss, och ger en inblick i hur verkligheten för ungdomar inom friluftsliv på skoltid ser ut utifrån ett genusperspektiv. Efter resultatredovisningen presenteras analysen där genusteorin användes för att problematisera och visualisera de könsmönster som finns hos eleverna. Genom att analysera resultatets data och genom att sätta det i kontrast med Connells teori gick det att utläsa att eleverna inte upplevde några könsskillnader inom friluftsliv. Sedan när analysen av resultatet kopplat till Social justice theory genomfördes användes det för att sätta referensramar för vad som krävs för ett inkluderat klassrum och hur normerna bör vara. Datan visade sedan att trots att teorin påvisar att idrott och hälsa lärare saknar de pedagogiska verktygen för ett inkluderat klassrum påverkas inte undervisningen inom friluftsliv något av det traditionella könsnormer. De svar till studien som framkommit är att friluftsliv anses vara könsneutralt enligt en betydande majoritet av elever, dock uppkom en oklarhet om vad som anses vara friluftsliv, eller inte.