I denna studie undersöks munhälsan hos unga som är placerade på Statens institutions styrelses (SiS) särskilda ungdomshem. I Sverige har regionerna ett långtgående ansvar att verka förebyggande och uppsökande och samtidigt säkerställa att det finns tillräckliga resurser för patienter som har särskilda behov av tandvårdsinsatser. När barn och unga, mot sin vilja, placeras på särskilda ungdomshem har samhället tagit ett särskilt ansvar för deras liv och hälsa, ett ansvar som delas mellan socialtjänst, region och de särskilda ungdomshemmen. Barn och unga på dessa låsbara institutioner har samma rätt till bästa möjliga hälsa, inklusive en god munhälsa, som andra jämnåriga. Tidigare forskning har dock visat att institutionsvårdade unga löper särskilt hög risk för bristfällig munhälsa. Samtidigt saknas studier som undersökt hur munhälsan är och uppfattas av unga vid särskilda ungdomshem och hur ansvariga verksamheter ser till att deras eventuella vårdbehov blir tillgodosett.

Syftet med studien är att öka kunskapen om munhälsan hos unga placerade på särskilda ungdomshem, hanteringen av konstaterade vårdbehov samt de ungas uppfattningar om munhälsa och stöd före och under placering. Samtliga delar av studien har genomförts på två ungdomshem. Data bygger på klinisk undersökning med mobil tandvårdsutrustning, inklusive röntgen (N=107) samt intervjuer med unga (N=23). Eventuell remisshantering på grund av behandlingsbehov, följdes upp via journaler och återrapportering till forskargruppen. För en enkätundersökning om hälsa, munhälsa och tandvård samlades material in från unga vid ytterligare ett ungdomshem (sammanlagt tre ungdomshem) (N=77).

Resultaten visar att nästintill samtliga undersökta unga uppvisade munhälsoproblem. Mest frekvent var hög förekomst av plack på tänderna. Antalet kariesskadade tänder var mer än det dubbla som för unga i allmänhet. Färre än var femte som undersöktes hade inte behov av lagning av hål i tänderna (manifest karies) och färre än var tionde ung person var helt fri från kariesskada (initial och manifest karies). Tandköttsinflam mation, frätskador och tecken på begynnande tandlossning var vanligt förekommande. Över 80 procent av de unga var i behov av vidare tandvård hos den reguljära tandvården, men av dessa var det färre än hälften som genomgick behandlingen de remitterats för. Enkätsvaren ger indikationer på att de unga hade sämre kostvanor och munhygienvanor än ungdomar i allmänhet. Ett fåtal uppfattade att de under sina olika placeringar fått information om hur de ska ta hand om sin mun och sina tänder. I både intervjuerna och enkäterna framkom att de unga förstod vikten av att ta hand om sin munhygien och ville ha fina tänder. Samtidigt gav de unga i intervjuer uttryck för att de på grund av sitt mående inte själva orkade prioritera sin hälsa. De unga förklarade också att ungdomshemmens säkerhetsrutiner och riskbedömningar kunde försvåra för dem att sköta sin munhälsa på det sätt de önskade, till exempel att använda tandtrådsbygel eller komma till tandvården. Genomgående uppfattade de unga att de saknade stöd från ungdomshemmen och socialtjänsten att ta hand om sin munhälsa. Det stöd de efterfrågade handlade om att få sin munhälsa uppmärksammad, hjälp i att skapa rutiner och möjlighet att komma till tandvården.

Sammanfattningsvis bör grundantagandet vara att unga är i behov av behandling för bristfällig munhälsa när de placeras på särskilda ungdomshem. SiS egna inskrivnings intervjuer underskattar dock gravt omfattningen av behandlingsbehov, där mindre än var tredje inskriven uppger problem med tänderna. Vid remiss till tandvården brister vårdkedjan påtagligt och unga som av socialtjänsten bedömts behöva vård under ytterst begränsande former, tillskrivs i stället ett stort egenansvar då de själva ska ordna så att de får komma till tandvården. Såväl rättsliga, ekonomiska och kunskapsmässiga hinder finns för att unga på särskilda ungdomshem ska behandlas värdigt och beredas tillgång till tandvård samt ges förutsättningar till god hälsa. Studien mynnar ut i flera implikationer för ungdomshem, socialtjänst, region, nationella organisationer och myndigheter (som Socialstyrelsen, Sveriges kommuner och regioner) och lagstiftande politiker.

In this study, the oral health of young people placed in secure residential care is explored. In Sweden, regional authorities hold an extensive responsibility to engage in preventive and outreach dental care efforts while ensuring adequate resources are available for patients with specific dental care needs. When children and young people are placed in secure residential care against their will, society assumes an extended responsibility for their lives and health. This responsibility is shared among child welfare services, regional health care authorities, and secure residential care. Children and young people in these locked institutions have the same right to the highest attainable standard of health, inclu ding good oral health, as their peers. However, previous research has shown that children in out-of-home care are at a significantly higher risk of poor oral health. At the same time, there is a lack of studies exploring the state of oral health among young people in secure residential care, their perceptions of oral health, and how responsible agencies address their potential dental care needs.

The aim of this study is to increase knowledge about the oral health of young people placed in secure residential care, the management of identified care needs, and the young people’s perceptions of oral health and support before and during placement. All parts of the study were conducted at two secure residential care institutions. Data were collected through clinical examinations using mobile dental units, including X-rays (N=107), and interviews with young people (N=23). Any referrals for treatment needs were followed up through dental records and referral responses to the research team. For a survey on health, oral health, and dental care, data were also collected from young people at a third secure residential care institution (a total of three institutions, N=77).

The findings reveal that almost all examined young people exhibited oral health problems. The most frequent issue was a high prevalence of dental plaque. The number of teeth with carious lesions was twice as many in comparison to young people in the general population. Fewer than one in five of those examined did not require fillings for cavities (manifest caries), and fewer than one in ten were entirely free from caries (both initial and manifest). Gingivitis, dental erosion, and signs of early periodontal disease were also common. Over 80% of the young people required further dental care from regular dental services, but fewer than half of these individuals received the treatment for which they had been referred. Survey responses indicate that the young people had poorer dietary and oral hygiene habits compared to the general young people population. Only a few reported receiving information during their placements on how to care for their oral health. Both in the interviews and survey responses, the young people highlighted that they understood the importance of maintaining good oral hygiene and aspired to have healthy teeth. At the same time, the interviews revealed that their mental health often prevented them from prioritising self-care. The young people also explained that the security routines and risk assessments at the secure residential care facilities hindered their ability to maintain oral hygiene as desired, such as using floss picks or attending dental appointments. Consistently, the young people perceived a lack of support from the secure residential care facilities and child welfare services in addressing their oral health. The support they requested involved recognising their oral health needs, assistance in establishing oral health routines, and opportunities to access dental care.

In summary, the main assumption should be that young people placed in secure resi dential care facilities need treatment for poor oral health. However, the intake interviews conducted at the secure residential institutions, severely underestimate the extent of treatment needs. In these interviews, fewer than one-third of the newly arrived young people report dental problems. Access to dental care is notably poor, and young people assessed by child welfare services as requiring out-of-home care under highly restrictive conditions are instead assigned significant personal responsibility to arrange their dental appointments. Legal, financial, and knowledge-related barriers exist, hindering young people in secure residential care facilities from being treated with dignity, granted access to dental care, and provided with the conditions necessary for good health. The study concludes with several implications for secure residential care facilities, child welfare services, regional healthcare authorities, national organisations and policymakers (such as the Swedish National Board of Health and Welfare, and the Swedish Association of Local Authorities and Regions), and legislative decision-makers.