lnu.sePublications
Change search
CiteExportLink to record
Permanent link

Direct link
Cite
Citation style
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Hur förena naturvetenskap och demokrati?
Växjö University, Faculty of Mathematics/Science/Technology, School of Technology and Design. Kemiavdelningen.
2008 (Swedish)In: http://www.umn.su.se/content/1/c6/03/24/34/abstractsamling.pdf: Presentation vid rikskonferensen i ämnesdidaktik ”Kunskapssyn, kanon, bedömning”, 22−23 maj i Stockholm., 2008Conference paper, Published paper (Refereed)
Abstract [sv]

Mitt bidrag handlar om att integrera naturvetenskap och demokrati i undervisningen. Studenters upplevda brister på demokratiaspekter och motsättningar mellan ämne och demokrati utgör utgångspunkt för mitt arbete, som belyser förhållandet mellan lärarens dubbla uppgift; ämnesuppdraget och demokratiuppdraget.

Med stöd i forskningen kring samtalets betydelse för såväl ämnesmässigt lärande som demokratisk utveckling föreslår jag samtalsinriktade ansatser för att överbrygga klyftan mellan ämne och demokrati i naturvetenskaplig undervisning. Det filosofiskt inriktade resonemanget handlar om att samtalet kan ses dels som ett demokratiskt mål i sig, dels som en metod för att nå kunskapsmässiga mål inom givet ämnesområde. I och med att deliberativa samtal ställer kunskapsmässiga anspråk menar jag att sådana kan erbjuda möjligheter till såväl naturvetenskaplig som demokratisk utveckling. Med demokrati avser jag främst deliberativa processer där deltagarna i en ömsesidig kommunikation prövar hur långt egna och andras argument håller i ett större perspektiv, där empatisk förmåga och gemensam strävan efter ett gott liv utgör viktiga dimensioner. Tanken om det deliberativa samtalets såväl demokratiska som kunskapsutvecklande betydelse gör att sådana samtal kan ses som en möjlighet att i undervisningen integrera ämnesuppdraget med demokratiuppdraget.

Idén om det deliberativa samtalet bör granskas kritiskt. Det är en förhållandevis styrd procedur, vilket kan uppfattas som tveksamt utifrån demokratiska frihetsanspråk. Deltagarna måste till exempel komma överens om vilka samtalsregler som ska gälla och de ska även kunna vara överens om att följa dem. Hit hör att de måste visa respekt, tolerans och lyhördhet för varandra och för andras argument. De som deltar i ett deliberativt samtal ska avslutningsvis kunna presentera en gemensam hållning, även om det kan vara frågan om en temporär överenskommelse. Denna konsensusinriktade strävan har mött kritik, då man menar att en uttalad strävan efter att komma överens i ett samtal kan motverka en kritisk argumentation och därigenom hämma diskussionen. En annan synpunkt är att ofrånkomliga maktstrukturer mellan olika elever såväl som mellan lärare och elev omöjliggör äkta deliberativa samtal. Likaså har lärarens relativt undanskymda roll i deliberativa samtal ifrågasatts. Jag menar att det deliberativa samtalets potential måste granskas mot bakgrund av de utmaningar jag redogjort för här. Granskningen bör erbjuda viss frihet att göra avsteg från någon delaspekt av det deliberativa samtalets ideal för att i undervisningssituationen pröva idén om dess potential.

Jag föreslår hållbar utveckling som ett tänkbart undervisningsområde för integrativa ansatser i form av samtal kring komplexa samhällsfrågor med naturvetenskapligt faktainnehåll. Sådana sociovetenskapliga frågeställningar innefattar förutom naturvetenskap även sociologiska (normativa) och subjektiva värdeaspekter. Jag skisserar även ett tänkt undervisningsscenario med deliberativa elevsamtal kring ett tema med sådant innehåll.

Hypotesen att elever utvecklar såväl naturvetenskapliga kunskaper som demokratiska förmågor genom att samtala kring sociovetenskapliga frågor måste prövas empiriskt. Jag genomför under våren en sådan studie i en gymnasieskola inom ramen för Naturkunskap A.

Jag spelar in elevsamtal kring växthuseffekten, för att senare analysera vad som sägs (och tolka vad som inte sägs) i sådana samtal. Av särskilt intresse är hur naturvetenskaplig kunskap används och hur demokratiaspekter kommer till uttryck i samtalet. Den grannlaga uppgiften blir att bedöma ifall diskussionerna bidragit med naturvetenskapliga kunskaper samt om och hur demokratiska förmågor har utvecklats. Här tror jag att konferensens deltagare kan bidra med värdefulla synpunkter som leder mig vidare i arbetet.

Barbro Gustafsson

Växjö universitet

Place, publisher, year, edition, pages
2008.
Research subject
Pedagogics and Educational Sciences, Pedagogics
Identifiers
URN: urn:nbn:se:vxu:diva-4135OAI: oai:DiVA.org:vxu-4135DiVA, id: diva2:204092
Note
Abstractsamling på adress: http://www.umn.su.se/content/1/c6/03/24/34/abstractsamling.pdfAvailable from: 2009-01-08 Created: 2009-01-08 Last updated: 2010-03-09Bibliographically approved

Open Access in DiVA

No full text in DiVA

Other links

http://www.umn.su.se/pub/jsp/polopoly.jsp?d=7834&a=32434

Authority records BETA

Gustafsson, Barbro

Search in DiVA

By author/editor
Gustafsson, Barbro
By organisation
School of Technology and Design

Search outside of DiVA

GoogleGoogle Scholar

urn-nbn

Altmetric score

urn-nbn
Total: 110 hits
CiteExportLink to record
Permanent link

Direct link
Cite
Citation style
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf