lnu.sePublications
Change search
CiteExportLink to record
Permanent link

Direct link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Studentbarometern
Växjö University, Faculty of Humanities and Social Sciences, School of Social Sciences.
2000 (Swedish)Report (Other academic)
Abstract [sv]

En generell bild av växjöstudenten är att denne är mellan 20- och 24 år, ofta är en kvinna och kommer från en ort inte alltför långt från Växjö. En majoritet av studenterna är även ensamstående och har inga barn. Det är naturligtvis en förenklad bild men säger kanske en del om vem som är student på högre nivå på Växjö Universitet. Jag kan inte uttala mig om vilken effekt universitetsstatusen har fått på rekryteringen av studenter, eftersom en majoritet av respondenterna började studera på Växjö Högskola hösten 1998. Det är möjligt att Växjö Universitet appellerar till människor som inte bor i Växjös närområde i högre grad än Växjö Högskola, men det kan jag inte uttala mig om i denna studie.

En majoritet av respondenterna har svarat att de faktiskt sökte till Växjö Universitet/Högskola som första alternativ, men det är viktigt att framhålla att detta ofta verkar bero mer på praktiska orsaker än något annat. Närheten till Växjö har varit viktig, men även band till familj, flick- eller pojkvän har varit viktiga motiv till studier i Växjö. Det ska dock framhållas att universitetets/ högskolans goda rykte till viss del ha varit viktigt för 1/5 av respondenterna. Det är viktigt att påpeka att detta goda rykte inte verkar ha något att göra med Universitetets internationella profil att göra. Att det främst är i den äldsta gruppen studenter som i högst utsträckning valt Växjö på grund av dess närhet är kanske inte så konstigt med tanke på att mobiliteten då ofta tenderar att minska på grund av familjebildning, sociala band till den ort där man lever etc. Det verkar även vara främst praktiska skäl som gjort att de studenter som inte valde Växjö Universitet/Högskola som första alternativ. Det verkar således som en majoritet av studenterna som medverkat i denna studie främst tänkt i praktiska banor och i mindre utsträckning givit uttryck för statusmässiga skäl.

Vad gäller finansiering av studier så visar denna undersökning att en mycket stor del av studenterna uppbär studiemedel, men det är inte det enda sättet att finansiera sina studier. Bland kvinnorna så är förvärvsarbete det sätt, efter studiemedel, som i denna grupp används för finansiera studierna. Bland de manliga studenterna är det bidrag från föräldrar/ make/ maka/ sambo etc som efter studiemedel är det sätt varpå de flesta finansierar studierna. Det är intressant i sig att så många studenter, från olika grupper finansierar sina studier från andra källor än studiemedlet. En förklaring kan vara att studiemedlet inte anses räcka till.

Att besöka restaurang/ pub/bar och att besöka café är populärt bland studenterna. Det kan betyda att studenterna faktiskt besöker Växjö centrum oftare än vad många hävdar. Men det behöver dock inte betyda att studenterna lämnar själva campusområdet. Det finns flera caféer, restauranger, pubar och barer på universitetsområdet, vilket innebär att dessa aktiviteter inte nödvändigtvis behöver innebära att studenterna tar sig in till centrala Växjö. Aktiviteter som i

störst utsträckning finns att tillgå i centrala Växjö, som konsert, teater, bio, museum, etc är de aktiviteter som är minst populära.

Det är viktigt att framhålla att studenter långt ifrån är en homogen grupp, vilket fritidsfrågorna (se tabell 8, sid 11) visar. Det finns stora skillnader mellan kvinnor och män, exempelvis vad gäller besök på restaurang/bar/pub. Det finns även stora skillnader mellan de olika åldersgrupperna vad gäller de flesta fritidsaktiviteterna. De äldre studenterna går mindre på restaurang/pub/bar och tar i större utsträckning del av olika organiserade kulturuttryck. Utifrån detta kan man dra slutsatsen att studenterna har olika behov, det är en heterogen grupp.

Tillgången till dator-, internet- och e-postadresser är stor eller mycket stor bland studenterna på Växjö Universitet. Det finns dock skillnader i främst användandet av datorer. Även om de flesta svarat att de har tillgång till dator, så visar empirin att unga studenter och män är de mer aktiva datoranvändarna, och att främst kvinnliga studenter men även den äldsta gruppen studenter är de mindre aktiva datoranvändarna. Även om kvinnor i nästan lika hög utsträckning har tillgång till dator som männen har så har de inte tillgång till internet, e-postadress i samma utsträckning som männen. Kvinnor surfar, chattar och använder inte e-post i samma utsträckning som de manliga studenterna. Studenter i den yngsta studentgruppen har i minst utsträckning tillgång till dator och internet men är trots det mer aktiva datoranvändare än den äldsta studentgruppen, där 25 procent uppgivit att de mycket sällan eller aldrig surfar på internet. Även i detta fall ser vi att studenterna inte är en homogen grupp. Studenterna har olika förutsättningar och olika kunskaper, vad gäller datorer, vilket kanske borde uppmärksammas mer.

Place, publisher, year, edition, pages
Växjö: Institutionen för samhällsvetenskap , 2000. , p. 41
Keywords [sv]
Utbildning, studenter
National Category
Social Sciences
Research subject
Social Sciences, Sociology
Identifiers
URN: urn:nbn:se:vxu:diva-369OAI: oai:DiVA.org:vxu-369DiVA, id: diva2:206667
Available from: 2005-11-17 Created: 2005-11-17 Last updated: 2010-03-10Bibliographically approved

Open Access in DiVA

fulltext(405 kB)351 downloads
File information
File name FULLTEXT01.pdfFile size 405 kBChecksum SHA-1
3013ef12918845bccd47cbef74e3ddc81c01ba00d56c2463e31def9cc2d45968efab3436
Type fulltextMimetype application/pdf

Authority records BETA

Eriksson, Magnus

Search in DiVA

By author/editor
Eriksson, Magnus
By organisation
School of Social Sciences
Social Sciences

Search outside of DiVA

GoogleGoogle Scholar
Total: 351 downloads
The number of downloads is the sum of all downloads of full texts. It may include eg previous versions that are now no longer available

urn-nbn

Altmetric score

urn-nbn
Total: 462 hits
CiteExportLink to record
Permanent link

Direct link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf