Att förstå och ha kunskap om hur man löser olika slags problem är något vi alla behöver. I det samhälle vi lever i idag är det en av förutsättningarna för att inte bli lurad och för att kunna följa med i demokratiska processer. När förmågan till logiskt och strategiskt tänkande stärks, höjer det förmågan att dra slutsatser och att analysera. I den kommande gymnasieförordningen, GY–07, kommer fem matematiska förmågor att bedömas vid betygssättning. En av dessa är problem och modellering. Med detta som bakgrund blev syftet med arbetet att undersöka hur lärare använder sig av problemlösning samt i hur stor utsträckning det arbetas med problemlösning som en del av matematikundervisningen. Dessutom ville vi ta reda på vad eleverna anser om problemlösning inom matematiken. I undersökningen har vi genomfört en enkätstudie på både grundskoleelever och gymnasieelever. Vi har dessutom intervjuat lärare i hur de använder problemlösning som en del av undervisningen.

Undersökningen har visat att lärare idag använder sig av problemlösningsövningar några gånger per termin. Dessa uppgifter finner lärarna främst i olika böcker eller så skapar de egna uppgifter, men även från Internet finner lärarna lämpliga uppgifter. Uppgifterna löses framförallt i grupp och redovisas även så muntligen eller skriftligen. Fördelarna som lärare och elever ser med problemlösningsövningar är främst att man lär sig tänka logiskt och att tänka på ett annorlunda vis. Den största nackdelen med problemlösning, anser både lärare och elever, är att det är alltför tidskrävande. Dessutom har vi kommit fram till att lärare och elever sinsemellan inte uppfattar problemlösning om samma sak.