I ”Genusvetenskapliga perspektiv på rätten” gör Eva Schömer en analys av de båda begreppen jämställdhet och jämlikhet mot bakgrund av den nya diskrimineringslagen från 2009. Schömer menar att den nya lagen tyvärr inte ger ett samlat skydd mot diskriminering. Snarare gör den intryck av ett splittrat och tämligen ostrukturerat hopkok av skilda former av diskriminering, visserligen sammanförda i en ny lag. Hon understryker att det onekligen är positivt att diskrimineringsbegreppet har utvidgats från att, som tidigare var fallet, endast omfatta indirekt och direkt diskriminering till att i dag även inkludera trakasserier, sexuella trakasserier och instruktion om att diskriminera samt att könsöverskridande identitet eller uttryck och ålder har fogats till listan över diskrimineringsgrunder. Men att detta inte kan uppväga bristen på reglering när det gäller det förebyggande aktiva mångfaldsarbetet. Genom en nyläsning av jämställdhetsbegreppet visar Schömer att detta begrepp, som egentligen var tänkt som en väg bort från det problematiska jämlikhetsbegreppet, är kodat av vithet. Avslutningsvis skriver Schömer att hon oroar sig över att diskrimineringslagen kan komma att leda till att underordnade gruppers ställning inte alls stärks genom lagen utan att den i stället kommer att leda till att grupper ställs mot varandra och jämförs för att därmed slås ut. På så sätt har möjligheten att skapa en jämställt jämlik rättsutveckling också gått om intet.