Syftet med detta arbete är att se hur man som pedagog kan bemöta och arbeta med barnet som har språksvårigheter samt vilka tecken pedagogen kan se på en språkstörning och slutligen vilka konsekvenser det kan medföra. Arbetets första frågeställning tar upp olika arbetssätt som pedagogen kan använda sig av för att stimulera språkutvecklingen. Språket använder vi till att kommunicera med och det hjälper oss att tänka samt lösa problem.  Barnets hemmiljö är därför också viktig enligt författarna och tar bland annat upp att språket i barnets hemmiljö ofta är mycket olikt det språk som finns i förskolan/skolan och detta kan leda till stora problem för barnet. Dessa svårigheter kan bland annat vara att barnet inte förstår eller kan formulera sig med det talade språket. I andra frågeställningen tar författarna upp jollrets betydelse för språkutvecklingen samt vilka delar som ingår i språklig medvetenhet. Det svenska diagnossystemet ser främst till fonologisk och artikulatorisk språkstörning. Därefter delar man in vilka språkliga nivåer samt delar som barnet har svårt med. Slutligen tar denna del upp språkliga nivåer samt olika konsekvenser av språkstörning. Studiens empiri har hämtats från litteratur och genom att författarna har gjort intervjuer med olika förskollärare. Detta för att få förskollärarnas syn på studiens frågeställningar och även genom att se hur personalen agerar i verksamheten. Resultaten av dessa intervjuer har vi sedan jämfört med varandra.