lnu.sePublications
Change search
CiteExportLink to record
Permanent link

Direct link
Cite
Citation style
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Dragspelskampen: Statsbidragen, bildningsförbunden och det folkliga musicerandet 1947-1960
Linnaeus University, Faculty of Humanities and Social Sciences, School of Social Sciences. (Forum för professionsforskning)ORCID iD: 0000-0003-0404-8987
2010 (Swedish)Conference paper, (Other academic)
Abstract [sv]

Dragspelet var under 1900-talets mittersta tredjedel ett självklart inslag i svenskt folkligt musikliv; samtidigt befann sig dragspelsmusiken på nedersta plats i den genre- och instrumenthierarki som definierade såväl den seriösa musiken som det musikpedagogiska landskapet.

Under 1940-talet inträffade två händelser som till dels var betingade av denna situation, och som därutöver bidrog till att skärpa den till ett socialt och organisatoriskt konfliktområde. Den ena händelsen var tillkomsten av Hagström Musiks musikskolor. För ett produktionsföretag med tonvikt på dragspelsframställning framträdde det stora intresset för dragspel som en potentiell marknad, vilken begräsandes till sin fulla utsträckning genom frånvaron av utbildningsinstitutioner villiga att undervisa på dragspel. Hagströms Musikskola blev genom sin storskalighet och inriktning ett konkurrerande musikpedagogiskt alternativ, obundet av de genre- och instrumenthierarkier som dominerade övriga aktörer på det musikpedagogiska fältet.

Den andra händelsen var införandet av statsbidrag till studiecirklar. Detta följdes en stark expansion av antalet studiecirklar, parat med att en allt ökande andel av dessa cirklar inrättades som musik-, i synnerhet instrumentalcirklar. Bildningsförbundens musikverksamhet hade dittills varit präglade av en musiksyn som uteslöt schlager, dragspel och gitarr. Här betonades folkrörelsernas unisona sång, musikteori och klassisk musik. Men expansionen av antalet och andelen musikcirklar, i förening med intresset för dragspel och med förekomsten av ett musikpedagogiskt alternativ som inte skyggade för det instrumentet, bidrog s.a.s. med hotet om en perforering av bildningsrörelsens rågång mellan dansbana och konsertsal.

Detta papper vill bidra med en sociologisk analys av de spänningsfält som uppstod när frågan om god smak dels flyttade in på insidan av bildningsrörelsen, dels blev föremål för skarpa beslut om medelfördelning som berörde såväl staten som det enskilda bildningsförbundet och förhållandet mellan bildningsförbunden.

Place, publisher, year, edition, pages
2010.
Keyword [sv]
Dragspels, folkbildning, statsbidrag, organisatoriskt fält, kontroll, konkurrens
National Category
Sociology Musicology Pedagogy
Research subject
Social Sciences, Sociology Education
Identifiers
URN: urn:nbn:se:lnu:diva-6964OAI: oai:DiVA.org:lnu-6964DiVA: diva2:332303
Conference
Svenska sociologförbundets årsmöte: Sociologi i framtiden - visioner och utmaningar
Projects
Pedagogik för det populära: Hagström, undervisningen och det musikpedagogiska fältet
Available from: 2010-08-04 Created: 2010-08-04 Last updated: 2015-05-24Bibliographically approved

Open Access in DiVA

No full text

Search in DiVA

By author/editor
Agevall, Ola
By organisation
School of Social Sciences
SociologyMusicologyPedagogy

Search outside of DiVA

GoogleGoogle Scholar

Total: 249 hits
CiteExportLink to record
Permanent link

Direct link
Cite
Citation style
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf