Syftet med artikeln har varit att analysera folkmordet i Rwanda som en global mediehändelse, både på en nationell och på en transnationell nivå. På den nationella nivån har fokus legat på att undersöka hur folkmordet rapporterades och konstruerades i svenska TV-nyheter under den första månaden som detta pågick. På den transnationella nivån har därefter den svenska TV-rapporteringen relaterats till hur ett audiovisuellt historiskt medieminne skapades globalt via produktionen av en rad internationella spel- och dokumentärfilmer med folkmordet som tema. Exakt samma emblematiska bilder som förekom i de initiala TV-sändningarna kom här att återanvändas, men inplacerade i en ny förklarande kontext. En viktig slutsats är därför att dagens transnationellt baserade uppfattning om folkmordet i Rwanda kan spåras tillbaka till den sjunde april 1994, då denna process påbörjades och omedelbart utformades som ett dåligt västerländskt samvete. Det historiska medieminnet utgör med andra ord en del av en västerländsk kultur som har bortrationaliserat den konkreta bakgrunden till folkmordet i Rwanda och istället ersatt denna med en apologetiskt och eurocentrisk historieskrivning.