Bakgrund: Våldsbrott är i Sverige ett ökande samhällsproblem och en angelägenhet för alla inblandade instanser, polismyndighet såväl som hälso- och sjukvård. Att utsättas för våldsbrott påverkar patientens hela tillvaro. Katie Eriksson menar att utbildning krävs för att omvårdnaden inte skall bli missriktad och leda till ökat lidande.

Syfte: Att undersöka huruvida sjuksköterskans kunskap och färdigheter möter den forensiska patientens specifika behov i en akutvårdskontext.

Metod: En systematisk litteraturstudie med granskning, analys och tematisering av både kvalitativa och kvantitativa studier.

Resultat: Respekt och trygghet belystes som de två viktigaste primära behoven hos den forensiska patienten. Patienters upplevelse av skam och rädsla beskrevs i relation till mötet med sjuksköterskan. Patienters trygghet ökade vid omhändertagande av forensiskt specialistutbildad sjuksköterska. Resultatet visade vikten av utbildning och god arbetsmiljö för att sjuksköterskan på ett adekvat sätt skulle kunna vårda den forensiska patienten. Resultatet belyste även sjuksköterskans emotionella reaktion samt föreställningars inverkan på omvårdnaden.

Slutsats: Forskningen på manliga våldsoffer var för bristande för att få ett jämnt resultat. Specialistutbildning samt en bredare grundutbildning inom forensisk omvårdnad krävs för att tillgodose forensiska patienters behov. Kontinuerlig aktualisering av rutiner och riktlinjer efterfrågas.