lnu.sePublications
Change search
CiteExportLink to record
Permanent link

Direct link
Cite
Citation style
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Prescribing Patterns to Children and Adolescents (10-19 years) in Sweden during 2006-2011: A Registry Study with Focus on Drugs Acting on the Nervous System
Linnaeus University, Faculty of Science and Engineering, School of Natural Sciences.
2012 (English)Independent thesis Basic level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
Abstract [en]

Children and adolescents are a group among which the data on efficacy and safety of drugs is particularly scarce. This has consequences that can lead to adverse effects. The recent increase in utilization of specialized psychiatric care among young men and women in Sweden may influence drug utilization because the Swedish guidelines for treating neuropsychiatric disorders in youth include medical treatment. Using de-personalized prescription data from The Swedish Prescribed Drug Registry for the years 2006-2011 to estimate period prevalence of drug use for males and females aged 10-19 years; trends in prescribing were analyzed on a national as well as a regional level. The prevalence of both overall (+ 2.6 %) and ATC N (+ 51 %) drug use has increased for the age group 10-19 years during the years 2006-2011. In general, the increase was greater for males than for females, and the number of prescriptions increased generally more than the number of individuals getting a prescription dispensed. Hypnotic/sedative drugs increased most for males (> 200 %) and for females drugs used to manage ADHD increased the most (> 350 %). There were considerable differences in both prevalence and change in prevalence of drug use between various regions.

Abstract [sv]

Läkemedel till barn och ungdomar används ofta utan att deras verkan och biverkningar har studerats på varken barn eller ungdomar. I stället använder man data från studier på vuxna och försöker översätta dem till att passa ”vuxna i miniatyr” när man ska dosera ett läkemedel till barn. Ibland går det bra, men eftersom barns ämnesomsättning inte är färdigutvecklad kan detta leda till oförutsedda biverkningar. Anledningen till att man inte utför studier på barn och ungdomar under 18 år är uppenbar: de är inte myndiga och det kan inte anses etiskt försvarbart att utsätta dem för de risker som kliniska prövningar med läkemedel ändå innebär (okända substanser, kontrollgrupper utan aktiv substans mm.). De kan ju inte välja själva om de vill deltaga utan det skulle vara deras målsmän som tar beslutet. Trots detta har man sett att barn och ungdomar använder mer och mer läkemedel runt om i världen. Dock har det inte gjorts några undersökningar som omfattar hela den unga befolkningen i ett land och som följer utvecklingen under flera års tid.

I Sverige finns en unik möjlighet att studera förskrivning (ordination av läkemedel på recept) av läkemedel och läkemedelsanvändning, då samtliga läkemedel som hämtas ut på recept från apotek registreras elektroniskt och lagras i en central databas, Socialstyrelsens läkemedelsregister. Lagringen är obligatorisk och sedan 2005 lagras informationen tillsammans med personnummer på den som hämtar ut läkemedlet. Detta har gjort det möjligt att på individnivå undersöka läkemedelsanvändningen i Sverige. Att använda personnummer som sammankopplande enhet har många fördelar. Till exempel kan man samköra data från flera register (ex. Dödsorsaksregistret, cancerregistret, nationella diabetesregistret m. fl.) och undersöka vilka läkemedel som individer med olika sjukdomar använder. Dessutom kan man genom att veta var individer är folkbokförda ta reda på om det finns skillnader i hur (t. ex. vilka substanser och i vilken mängd) läkare förskriver läkemedel i olika delar av Sverige.

I den här studien användes data från läkemedelsregistret för att undersöka hur förskrivningen av läkemedel till barn och ungdomar mellan 10-19 år i Sverige har förändrats mellan 2006-2011, med särskilt fokus på läkemedel som verkar på nervsystemet (N-läkemedel). Sammantaget ökade läkemedelsanvändningen något både för pojkar och för flickor när man tittar på samtliga läkemedel, ökningen var mycket kraftigare när det gäller N-läkemedel. De läkemedelskategorier som ökade mest inom denna grupp var för pojkar sömnmedel och lugnande medel (>200 % fler individer hämtade ut minst ett läkemedel ur denna kategori 2011 jämfört med 2006) och för flickor läkemedel för att behandla ADHD (> 350 % ökning). Antalet uthämtade läkemedel på recept ökade mer än antalet individer som hämtade ut minst ett läkemedel under ett år, vilket skulle kunna tolkas som att varje individ använde fler läkemedel 2011 jämfört med 2006.

Även regionala skillnader i förskrivning av N-läkemedel undersöktes och det var stor variation mellan olika län i Sverige. Den största skillnaden i procentuell ökning var i antal uthämtade recept för ADHD-läkemedel hos flickor, där Örebro län ökade med mer än 1000 % medan Uppsala län ökade med 230 % mellan 2006 och 2011.

Place, publisher, year, edition, pages
2012. , 33 p.
Keyword [en]
prescribing patterns, drug utilization, adolescents, ATC N, regions, gender, Sweden
National Category
Pharmaceutical Sciences
Identifiers
URN: urn:nbn:se:lnu:diva-19997OAI: oai:DiVA.org:lnu-19997DiVA: diva2:533986
Subject / course
Pharmacy
Educational program
Bachelor of Science Programme in Pharmacy, 180 credits
Uppsok
Medicine
Supervisors
Examiners
Available from: 2012-06-15 Created: 2012-06-14 Last updated: 2012-06-15Bibliographically approved

Open Access in DiVA

No full text

Search in DiVA

By author/editor
Karpestam, Björn
By organisation
School of Natural Sciences
Pharmaceutical Sciences

Search outside of DiVA

GoogleGoogle Scholar

urn-nbn

Altmetric score

urn-nbn
Total: 186 hits
CiteExportLink to record
Permanent link

Direct link
Cite
Citation style
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf