By applying a theoretical point of departure, the overarching aim of this article is to describe, analyze, and try to understand why care managers in their everyday occupational practice normalize the restrictive approach when older people consider relocation to a residential home. While earlier research to a large extent has drawn attention to how the care managers carry out the restrictive approach, this article pays attention to the circumstances paving its way. The focus is on influences from different sociological levels, thereby ‘stratified’, and from two aspects of discretion, where ‘structural aspects’ refer to choices between permitted alternatives and ‘epistemic aspects’ to practical reasoning under conditions of indeterminacy. With this combination, a multitude of circumstances contributing to the restrictive approach is revealed. Thus, the theoretical model includes levels as well as discretionary powers where formulas constitute the foundation at each level, subsequently related to multidisciplinary references in order to get the practice into perspective. The findings show that the priority given to home-based care in contrast to residential care is repeated and confirmed at each level and besides in an interchange between structural and epistemic aspects.

Det övergripande syftet med artikeln är att med hjälp av en teoretisk utgångspunkt beskriva, analysera och försöka förstå varför biståndshandläggarna i sin dagliga yrkesutövning normaliserar en restriktiv hållning när äldre personer överväger en flytt till ett särskilt boende. Medan tidigare forskning i stor utsträckning har uppmärksammat på vilket sätt biståndshandläggarna tillämpar en restriktiv hållning, uppmärksammar den här artikeln omständigheter som möjliggör den. Fokus är på influenser från olika sociologiska nivåer, därigenom ‘stratifierade’, och från två aspekter av hur biståndshandläggarna går tillväga, där ‘strukturella aspekter’ avser val mellan tillåtna alternativ och ‘epistemiska aspekter’ ett praktiskt resonerande under betingelser av obestämdhet. Med denna kombination framträder ett flertal omständigheter som bidrar till den restriktiva hållningen. Därmed inkluderar den teoretiska modellen såväl nivåer som aspekter av biståndshandläggarnas handlingsutrymme och resonemang med formler som utgångspunkter på varje nivå, vilka i ett nästa steg relaterats till flervetenskapliga referenser för att ge praktiken perspektiv. Resultatet visar att den prioritet som ges den hembaserade omsorgen i motsats till omsorgen på särskilda boenden upprepas och bekräftas på varje nivå och dessutom i en växelverkan mellan strukturella och epistemiska aspekter.