Carbon dioxide (CO₂) emissions contribute to an increased mean temperature of the Earth and ocean acidification. The environmental changes give great concern for biodiversity and future environmental sustainability. Microalgae can possibly be used to recycle CO₂ emissions and the biomass could be used for production of high value products like, healthy human food or biofuels. The aim of this study was to examine the effect of carbon dioxide on algae biomass production and species composition of a natural spring bloom community (NC) from the Baltic Sea. Spring blooms are dominated by diatoms which could be a good candidate for CO₂ assimilation. The NC was exposed to CO₂ gas and compared with NC without added CO₂ sources (Air control). The NC was cultivated under controlled laboratory conditions with daily sampling for chlorophyll a and pH measurement. Species composition was investigated by microscope. Low pH reduced CO₂ assimilation of the NC but was compensated for since no effect of CO₂ could be seen on biomass production. Additionally CO₂ had no effect on species composition indicating the species in the NC to be resistant to pH fluctuations. A clear shift in species composition could be seen over time. The diatoms dominated at experiment end confirming that they could potentially be used for algae cultivation to recycle CO₂. 

Koldioxid (CO₂) utsläpp bidrar till ökad global medeltemperatur samt försurning. Klimatförändringarna skapar oro för jordens artdiversitet och framtida miljö. Mikroalger skulle kunna användas för att ta upp CO₂ och på så sätt bidra till en hållbar utveckling. Algernas biomassa kunde dessutom bli värdefulla produkter så som kosttillskott eller biobränsle. Målet med den här studien var att undersöka om CO₂ påverkar biomassan och artsammansättning av ett naturligt algsamhälle (NC) under våren från Östersjön. Kiselalger som dominerar vår-algblomningen skulle kunna vara bra kandidater för CO₂ minskning. En NC som utsattes för CO₂ behandling jämfördes med NC utan CO₂ (kontroll) under kontrollerade laborativa förhållande med daglig provtagning för klorofyll a och pH mätningar. Artsammansättningen studerades genom mikroskopi. Lågt pH visade sig minska NC förmåga att ta upp CO₂ men kompenserades för då ingen påverkan av CO₂ kunde ses på biomassan av NC. Dessutom visade sig CO₂ inte ha någon större effekt på artsammansättning av NC vilket indikerar att arterna i NC är motståndskraftiga mot pH fluktuationer. Över tid kunde en förändring i artsammansättning ses. Kiselalger dominerade under experimentets slut, vilket bekräftar att de potentiellt skulle kunna användas i algkultivering för att minska CO₂ inverkan på miljön.