lnu.sePublications
Change search
CiteExportLink to record
Permanent link

Direct link
Cite
Citation style
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Märk - värdig jämställdhet, SOU 2002:30
Växjö University, Faculty of Humanities and Social Sciences, School of Management and Economics. (Utredningen om frivillig jämställdhetsmärkning av produkter och tjänster)ORCID iD: 0000-0002-2518-6169
2002 (English)Report (Other (popular science, discussion, etc.))
Abstract [sv]

Bakgrund

Utredningen om fördelningen av ekonomisk makt mellan kvinnor

och män (Kvinnomaktutredningen) konstaterade år 1998 att samtidigt

som Sverige anses vara ett av de mest jämställda länderna i

världen (år 1995 utsåg FN Sverige till världens mest jämställda

land) är Sverige också ett av de mest könssegregerade länderna.

Kvinnomaktutredningen beräknade att det skulle ta omkring 150 år

för att Sverige skulle bli jämställt på alla områden.

I syfte att råda bot på den ojämna könsfördelningen och öka takten

på jämställdhetsarbetet föreslog Kvinnomaktutredningen bland

annat att pröva möjligheten att införa ett system för märkning av

företag ur jämställdhetssynpunkt – en märkning som liknar den

märkning som finns på miljöområdet.

I augusti 1998 lades rapporten Jämställdhetsmärkning, konsumentmakt

för ett jämställt samhälle (Ds 1998:49) fram. Studien

resulterade i en rekommendation om att införa ett system med

frivillig jämställdhetsmärkning av företag och organisationer.

Uppdraget

Utredningen om frivillig jämställdhetsmärkning av produkter och

tjänster (FRIJA) har haft i uppdrag att mot bakgrund av nämnda

studier utreda förutsättningarna för och möjligheterna att införa en

frivillig jämställdhetsmärkning av produkter och tjänster. Jämställdhetsmärkningen

ska syfta till att utveckla kvaliteten på produkter

och tjänster på ett sådant sätt att könsaspekterna beaktas.

Centrala begrepp vid jämställdhetsmärkning

Frågor om jämställdhet har en flera hundra år lång historia. Redan

under de svenska landskapslagarna behandlas frågor om mäns och

kvinnors rättigheter. De svenska kvinnorna fick rösträtt först år

1919, men det dröjde ytterligare ett år innan riksdagen antog ett

förslag om en giftermålsbalk, som bland annat innebar att mannens

målsmanskap över hustrun upphävdes (år 1921).

Det dröjde emellertid ända till år 1970, innan den första motionen

om att införa en lag mot könsdiskriminering lades fram. Men

det dröjde ytterligare tio år innan Sverige fick sin första jämställdhetslag.

Den 1 januari 1992 trädde den nu gällande jämställdhetslagen

i kraft. Den lagen har skärpts och reviderats vid ett flertal

tillfällen sedan dess.

Trots denna långa historia av frågor om jämställdhet råder det

fortfarande en förhållandevis stor osäkerhet inför frågan vad begreppen

kön, genus och jämställdhet innebär.

Kön och genus eller genus och kön

Begreppen kön och genus eller genus och kön har diskuterats länge

inom kvinnoforskningen och genusvetenskapen. Trots detta är alla

ändå inte överens om vad som avses med vad och vad som kommer

först av kön och/eller genus.

Med kön avses ofta de biologiska skillnaderna mellan kvinnor

och män, såsom att kvinnor generellt sett kan föda barn, vilket inte

män kan. Därefter uppstår frågan om de biologiska skillnaderna

även har betydelse för människors olika egenskaper.

Det går en skarp skiljelinje mellan dem som menar att det finns

specifikt kvinnliga respektive manliga egenskaper och dem som

menar att det egentligen inte finns några skillnader alls utan att allt

är konstruktioner – efterapningar.

Om kön beskrivs som det som biologiskt sett skiljer kvinnor och

män åt, kan genus i stället beskrivas som en kulturell tolkning av de

biologiska skillnaderna mellan kvinnor och män.1 Historikern Yvonne

Hirdman menar i likhet med Joan Scott att genus är relaterat till

makt. Genus beskrivs som sociala beteenden och mönster som är

förknippade med ett visst biologiskt kön.2 Hirdman menar att

genus kan förstås som föränderliga tankefigurer ’män’ och ’kvinnor’

(där den biologiska skillnaden alltid utnyttjas) vilka ger upphov

till/skapar föreställningar och sociala praktiker, vilka får till följd att

också biologin påverkas/ändras – med andra ord, det är en mer

symbiotisk kategori än ’roll’ och socialt kön.3

Enligt Hirdman råder det ingen tvekan om att det finns en genusordning

i alla samhällen och att alla samhällen i större eller mindre

utsträckning genomsyras av genus.

Jämställdhet

Jämställdhetsbegreppet tar sin utgångspunkt i förhållanden mellan

kvinnor och män. Med jämställdhet avses nämligen att kvinnor och

män har lika rättigheter, skyldigheter och möjligheter att

__ ha ett arbete som ger ekonomiskt oberoende,

__ vårda hem och barn och

__ delta i politiska, fackliga och andra aktiviteter i samhället. 4

Jämställdhetsbegreppet rör med andra ord relationer och förhållanden

mellan kvinnor och män. Utgångspunkten är att kvinnor och

män ska ha lika rättigheter, skyldigheter och möjligheter i det

sociala livet. Det betyder att de biologiska könen inte ska begränsa

individens möjligheter att agera i vardagen. Det är emellertid inte

helt oproblematiskt att relatera det sociala livet till de biologiska

könen.

Jämställdhetsmärkning

Utredningens uppdrag att undersöka om det är möjligt att införa ett

system för frivillig jämställdhetsmärkning och i så fall även föreslå

kriterier som bör ligga till grund för bedömning av produkter och

tjänster ur jämställdhetssynpunkt.

Att införa ett system för frivillig jämställdhetsmärkning måste

emellertid ta sin utgångspunkt i frågor om kön och genus utan att

för den skull gå i den öppna fällan att det vi ser omkring oss också är

förklaringen till varför det ser ut som det gör.

Det händer nämligen inte heller allt för sällan att de biologiska

könen och de sociala genuskonstruktionerna blandas samman. Att

kvinnor föder barn innebär inte automatiskt att de också är bäst

lämpade att vårda barnen. En hastig blick på den officiella statistiken

över hur föräldrar delar på vårdnaden av barnen kan dock leda

till en motsatt uppfattning.5 År 1999 utnyttjade endast 12 procent

av männen sin rätt till föräldrapenning. Kvinnornas uttag av föräldrapenning

uppgick således till 88 procent.

Att utgå från ett resonemang om att kvinnor har huvudansvaret

för barn och familj är visserligen riktigt om vi diskuterar sociala

förhållanden och synen på traditionella arbetsuppgifter. Här kan

till exempel nämnas att 33 timmar och 15 minuter per vecka av det

obetalda arbetet utförs av kvinnor, samtidigt som män endast ägnar

20 timmar och 10 minuter åt sådant arbete.

Att underlätta för kvinnor att vårda barnen – ett kardinalfel

Men det kan vara vanskligt att ta dagens situation för given och

överföra den på möjligheten att jämställdhetsmärka produkter och

tjänster, vilket följande beskrivning utgör ett exempel på.

En bil som har utformats i syfte att underlätta för kvinnor att

lämna och hämta barn vid daghem, skola, fritidshem och andra

fritidsaktiviteter, kan vid en första anblick te sig jämställt utformad.

Men att ställa krav på att jämställda bilar är sådana som kan underlätta

för kvinnor att transportera barn mellan olika platser leder

inte till annat än att de traditionella föreställningarna om kvinnor

och män förstärks och befästs i stället för att luckras upp.

Det aktuella resonemanget innebär inte att det inte skulle vara

möjligt att tillverka bilar som uppfyller vissa kriterier ur jämställd-

hetssynpunkt. Resonemanget syftar endast till att belysa vad en

sammanblandning av sociala och biologiska förutsättningar kan

leda till. Detta kan också förstås som en akt, som liksom ett rituellt

socialt drama förutsätter en utgångspunkt om genusageranden:

en föreställning som upprepas. Denna upprepning är på en och samma

gång en förnyad iscensättning och en förnyad upplevelse av en rad

innebörder som redan är socialt etablerade; och den är en rutinartad

och ritualiserad form av legitimering.6

Det är när man utgår från det som syns i vardagen som föreställningar

om kvinnliga och manliga genus konstrueras. Ett exempel på

detta utgör tanken att det är naturligt att kvinnor ska ha huvudansvaret

för barn och familj, eftersom det är kvinnor som kan bli

gravida och föda barn. Om män inte förknippas med föräldrarollen

blir faderskapet osynligt, vilket bland annat kan leda till föreställningar

om att män inte har samma förmåga att ta hand om barn och

familj som kvinnor har. På så sätt kommer de traditionella bilderna

av kvinnor och män att genereras, genom att de ständigt upprepas.

Att tillverka en bil som gör det möjligt för kvinnor att ta hand

om hem och barn i än mer effektiv utsträckning än tidigare leder

knappast till en mer jämställd situation. I stället kommer de resonemang

som ligger till grund för en sådan tillverkning att leda till

att den allmänna uppfattningen förstärks att det är kvinnor som har

huvudansvar för hem och familj.

Det nu förda resonemanget utgör endast ett exempel på de

svårigheter och problem som kan uppstå när sociala skeenden tas

som intäkt för biologiska förhållanden.

Uppbyggnader av system för bedömning av

överensstämmelse

År 1985 antogs den s.k. Vitboken som lade grunden till 1987 års

revidering av Romfördraget, enligt vilket det är nödvändigt att

avskaffa sådana tekniska handelshinder som innebär att det måste

genomföras en förnyad bedömning av överensstämmelse av föreskrifter

så snart en produkt ska lanseras i något av Unionens medlemsländer.

Detta ställer krav på ömsesidigt erkännande av prov-

ningar och certifieringar samt ömsesidiga villkor och regler för

laboratorier, certifierings- och besiktningsorgan.

År 1999 antog Europaparlamentet en resolution om standardiseringen

i Europa, som innebär ett erkännande av standardiseringen

enligt den nya metoden. Den europeiska standardiseringen är frivillig.

Den syftar till att underlätta den fria rörligheten för varor.

De mekanismer som införts för att uppnå detta mål grundar sig på

förebyggande av nya handelshinder, ömsesidigt erkännande och

teknisk harmonisering.

I Sverige är det SWEDAC som har det övergripande ansvaret för

att genomföra kontrollordningar i öppna system, som ger en tillfredställande

säkerhet och står i överensstämmelse med principerna

i EU och även i övrigt godtas internationellt.

Främjande av europeisk ram för företagens sociala ansvar

I Europeiska kommissionens senaste grönbok Främjande av europeisk

ram för företagens sociala ansvar uppmuntras arbetet med att

öka de anställdas insyn och inflytande i det interna företagsarbetet

Corporate social Responsibility. I dag finns det emellertid inte

några ramar för vad detta innefattar.

Grönboken syftar emellertid till att få in förslag om hur företag

och fackföreningar, icke-statliga organisationer, myndigheter och

andra som påverkas av deras verksamhet ska kunna samarbete för

att åstadkomma en gemensam europeisk ram för företagens sociala

ansvar. Vi menar att ett system för frivillig jämställdhetsmärkning

just skulle kunna tjäna som hjälpmedel för att uppmuntra till ett

sådant samarbete.

Vi menar också att det finns anledning att involvera landets länsexperter

vid genomförandet av ett frivilligt system för jämställdhetsmärkning.

De skulle till exempel kunna anordna utbildningar i

och om jämställdhet för att på så sätt nå ut med den bas som systemet

för frivillig jämställdhetsmärkning vilar på – att integrera

jämställdhet i såväl närings- och föreningsverksamhet som offentlig

förvaltning.

Jämställdhetsmärkningen underlättar offentlig upphandling

Det ställs i dag höga krav på att den offentliga upphandlingen sköts

på ett affärsmässigt sätt, vilket Utredningen tveklöst ställer sig

bakom. Det är just därför som det är så viktigt att upphandlingen

sker efter särskilda på förhand bestämda kriterier, eftersom det endast

är då som det går att undvika skönsmässiga ad hoc-lösningar.

På så sätt blir det också möjligt att nå upp till de högt ställda kraven

på likabehandling inom EG-rätten.

Utredningen konstaterar således att klara och enkla regler för

offentlig upphandling såsom att godta märkningar och certifieringar

från öppna system faktiskt innebär ett effektivt redskap för

att nå målet: en fri marknad med fri rörlighet över gränserna för

varor, tjänster, kapital och personer.

Ett system för frivillig jämställdhetsmärkning skulle faktiskt

kunna underlätta den offentliga upphandlingen, genom att märkningen

skulle kunna tjäna som en garanti för att den aktuella verksamheten,

produkten och/eller tjänsten uppfyller de krav som är

uppställda för märkningen.

Producenters intresse för frivillig jämställdhetsmärkning

Utredningen har tagit del av en kvantitativ studie från hösten 1999

samt även genomfört en kvalitativ studie över intresset för frivillig

jämställdhetsmärkning från näringslivets sida (hösten 2000).

Sammantaget visar de båda studierna att det finns ett intresse för

frågor om jämställdhet, även om det råder brist på kunskap om vad

jämställdhetsbegreppet innebär. Trots detta uppger nära 30 procent

av företrädare för skånska företag att de är intresserade av att jämställdhetsmärka

sina företag.

Vid Utredningens intervjuer med företrädare för olika företag

inom skiftande branscher framkom framför allt önskemål om att

ett system för frivillig jämställdhetsmärkning måste ställa krav både

på den enskilda verksamhetens jämställdhetsarbete och på att jämställdhetsarbetet

även får effekter på de produkter och/eller tjänster

som produceras/utförs vid verksamheterna. Annars, framhöll de,

finns det risk för att systemet inte blir trovärdigt, utan endast en

form av läpparnas bekännelse.

Konsumenters intresse för frivillig jämställdhetsmärkning

Under hösten 2001 genomförde Statistiska centralbyrån på

uppdrag av Utredningen en kvantitativ studie över konsumenters

intresse för att köpa och/eller ta del av jämställdhetsmärkta varor

och/eller tjänster.

I den studien blev det tydligt att det finns ett förhållandevis stort

intresse från konsumenternas sida att köpa och/eller ta del av

jämställdhetsmärkta varor och/eller tjänster.

Störst intresse visade konsumenterna för att placera pengar i

banker som lånar ut pengar till kvinnor och män på lika villkor (84

procent) och att ha möjlighet att köpa receptfria läkemedel som är

utprovade på både kvinnor och män (83 procent). Så många som 82

procent uppgav att de kan tänka sig att köpa produkter och/eller

tjänster som produceras/utförs vid verksamheter där det finns en

upprättad jämställdhetsplan.

Jämställdhetsmärkning och certifiering i

jämställdhetshänseende

Det går en skiljelinje mellan möjligheten att å ena sidan märka

varor och/eller tjänster och å andra sidan genomföra bedömningar

av verksamheters interna och externa arbete med hjälp av till exempel

ledningssystem för att bli certifierad i till exempel jämställdhetshänseende.

Utredningen genomför en analys av och ger även förslag på de

kriterier som ska ligga till grund för jämställdhetsmärkning av livsmedel,

läkemedel, möbler, kontorsredskap, verktyg, maskiner, produkter

inom bilindustrin, banktjänster, försäkringstjänster, hotelltjänster

och restaurangtjänster.

Utredningen ger även förslag på de kriterier som Utredningen

menar ska ligga till grund för att en verksamhet ska kunna bli certifierad

i jämställdhethänseende.

Tvåstegsmodell

För att jämställdhetsmärkningen ska vinna framgång på marknaden

är det viktigt att systemet blir trovärdigt. Utredningen har tagit

fasta på vad som har framkommit vid våra diskussioner med såväl

enskilda företrädare för olika näringsverksamheter som arbetsmarknadens

parter: att ett frivilligt system för jämställdhetsmärk

ning måste ställa krav både på den enskilda verksamhetens jämställdhetsarbete

och det som produceras respektive levereras vid verksamheten

– tvåstegsmodellen.

Det första steget i tvåstegsmodellen består av de generella jämställdhetskriterierna

som ställer krav på såväl det interna som det

externa jämställdhetsarbetet vid verksamheten. Det andra steget

utgörs av specifika jämställdhetskriterier som är särskilt anpassade

till de olika produkterna och/eller tjänsterna. Vid utformningen av

kriterierna är det viktigt att hela tiden hålla jämställdhetsbegreppet

i åtanke: att kvinnor och män ska ha lika rättigheter, skyldigheter

och möjligheter i det sociala livet – de biologiska könen ska inte

begränsa individens möjlighet att agera i vardagen.

Certifiering i jämställdhetshänseende

En fördel med att möjliggöra certifiering i jämställdhetshänseende

är att även de verksamheter som inte producerar något (varken

produkter eller tjänster) kommer att få möjlighet att få en bekräftelse

på sitt goda jämställdhetsarbete. Det centrala för certifieringssystem

är dess fokus på verksamhetsarbetet.

Att certifiering även är möjligt att användas inom föreningslivet

utgör ytterligare en poäng i sammanhanget. Certifieringen kommer

således att kunna bli ett konkurrensmedel även bland föreningar

när det gäller värvning av medlemmar. Det borde i sin tur kunna

leda till att kraven på att införliva jämställdhet i samhällslivets olika

områden kommer att öka. På så sätt borde det också finnas goda

chanser att öka takten på jämställdhetsarbetet och att nå upp till

syftet med lagen att integrera jämställdhet i såväl närings- och föreningsverksamheter

som offentliga förvaltningar, genom att anlägga ett

jämställdhetsperspektiv på dessa verksamheter.

Ur ett samhälleligt perspektiv borde detta således leda till ett mer

jämställt samhälle.

En lag för frivillig jämställdhetsmärkning

Till skillnad från vad som gäller på miljöområdet finns det endast

ett fåtal rättsliga regler på jämställdhetsområdet (drygt 300 på

miljöområdet, vilket ska jämföras med drygt 10 på jämställdhetsområdet).

Det finns i dag en stor osäkerhet inför vad som avses

med jämställdhet. Vi menar att det tyder på att det finns ett behov

av regler som både beskriver och ringar in området.

Mot bakgrund av detta föreslår vi att ramarna för det frivilliga

systemet för jämställdhetsmärkning ska regleras genom en lag för

frivillig jämställdhetsmärkning.

Rätten att jämställdhetsmärka en produkt/tjänst eller bli certifierad

i jämställdhetshänseende bör få konstruktionen av en rättighet

som är absolut. Mot bakgrund av att regleringen inte bör göras mer

ingripande än nödvändigt menar vi att en ramlag kan ge det skydd

som behövs för att ge jämställdhetsmärkningen en etablerad ställning,

som är likvärdig med miljömärkningens på marknaden.

Lagens ramar ska bestå av syftet med lagen, villkoren för jämställdhetsmärkningen

och utpekande av den ackrediterande myndigheten.

De preciserade kriterierna bör i stället utformas av en nämnd

som liknar nämnden för miljömärkning, genom att överlåta utformningen

och utvecklingen av såväl kriterierna som råden på en

nämnd för jämställdhetsmärkning kan utformningen och utvecklingen

av dem gå snabbt och det kommer också att kunna skötas av

dem som är mest insatta i de aktuella frågorna.

Systemet föreslås träda i kraft den 1 juli 2003.

System för jämställdhetsmärkning

Mot bakgrund av att det finns en stor risk för att jämställdhetsfrågorna

kommer i skymundan om de hanteras parallellt med eller

inlemmas i något av dagens befintliga system, föreslår vi att det

införs ett system för frivillig jämställdhetsmärkning som görs oberoende

av andra märkesordningar, vilket inte ska blandas samman

med frågan varifrån systemet ska hanteras.

Om jämställdhetsmärkningen läggs in under SIS Miljömärkning

AB, som är etablerat i märkningshänseende, är det troligt att

systemet kan komma att dra fördelar av den goodwill och det anseende

som SIS Miljömärkning AB åtnjuter.

Det går inte heller att bortse från den betydelse det har att SIS

Miljömärkning AB redan har ett väl inarbetat system för hur frågor

om märkning kan skötas. Visserligen kan ett nytt bolag mycket väl

sätta sig in i hur märkningen bör och kan hanteras. Men det är

också så att nya verksamheter ofta drabbas av så kallade barnsjukdomar.

Vi kan således inte finna annat än att regeringen bör uppdra

åt SIS Miljömärkning AB att vid sidan av Svanen och Blomman

även hantera jämställdhetsmärkningen

Ytterligare en fördel med att uppdra åt SIS Miljömärkning AB

att hantera jämställdhetsmärkningen är att det bolaget har förgreningar

i hela Norden, vilket gör det möjligt att nå ut med jämställdhetsmärkningen

utanför Sveriges gränser. Nordiska ministerrådet

har också uttryckt ett intresse för Utredningens arbete.

Nämnd för jämställdhetsmärkning

Att den föreslagna lagen om frivillig jämställdhetsmärkning föreslås

vara en ramlag innebär bland annat att lagen endast markerar ramarna

för dess tillämpningsområde. Lagens innehåll är således tänkt att

utvecklas i det sammanhang där den tillämpas. Detta innebär att

lagen endast markerar de yttre ramarna vad avser de generella och

specifika jämställdhetskriterierna. Utformningen av kriterierna för

jämställdhetsmärkning av produkter och/eller tjänster ska på samma

sätt som gäller inom den nordiska miljömärkningen utformas av en

nämnd för jämställdhetsmärkning.

Såväl de specifika jämställdhetskriterierna som råden för tillämpningen

av de generella jämställdhetskriterierna ska utformas av en

särskild nämnd för jämställdhetsmärkning.

Det frivilliga systemet för jämställdhetsmärkning är flexibelt på

så sätt att det bygger på en uppmaning till dialog mellan nämnden

för jämställdhetsmärkning och representanter för närings- och föreningsverksamheter

samt offentliga förvaltningar vid utformningen

av de specifika jämställdhetskriterierna för produkter, tjänster samt

råden för bedömning av det interna och externa jämställdhetsarbetet.

Det betyder således att nämnden även måste hålla sig à jour med

hur forskningen utvecklas på området och hur aktuella branschorganisationer

samt företrädare för arbetsmarknadens parter ser på

frågor om jämställdhet, jämställdhetsmärkning och certifiering i

jämställdhetshänseende.

Place, publisher, year, edition, pages
Stockholm: Fritzes , 2002. , 457 p.
Series
Statens offentliga utredningar, ISSN 0375-250X ; 2002:30
Keyword [en]
jämställdhet, jämlikhet, ramlag, produkter och tjänster, arbetsmarknad
National Category
Social Sciences
Research subject
Social Sciences
Identifiers
URN: urn:nbn:se:lnu:diva-29931OAI: oai:DiVA.org:lnu-29931DiVA: diva2:658591
Note

Utredningen kan läsas i sin helhet på http://www.regeringen.se/sb/d/108/a/2147

Available from: 2013-10-22 Created: 2013-10-22 Last updated: 2014-09-12Bibliographically approved

Open Access in DiVA

No full text

Authority records BETA

Schömer, Eva

Search in DiVA

By author/editor
Schömer, Eva
By organisation
School of Management and Economics
Social Sciences

Search outside of DiVA

GoogleGoogle Scholar

urn-nbn

Altmetric score

urn-nbn
Total: 184 hits
CiteExportLink to record
Permanent link

Direct link
Cite
Citation style
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf