lnu.sePublications
Change search
CiteExportLink to record
Permanent link

Direct link
Cite
Citation style
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Svenska skogsinvesteringar i Baltikum: Omfattning, investeringsmotiv och skogliga skillnader mellanländerna
Linnaeus University, Faculty of Technology, Department of Forestry and Wood Technology.
Linnaeus University, Faculty of Technology, Department of Forestry and Wood Technology.
2013 (Swedish)Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesisAlternative title
Swedish forest investments in the Baltic countries : Extent, investment motives and forestry differences between the countries (English)
Abstract [sv]

Uppsatsen beskriver omfattningen av svenska skogsinvesteringar i Estland, Lettland

och Litauen. Studien kartlägger även de största aktörerna, investeringsmotiv och

signifikanta skillnader i skogliga förutsättningar i de olika länderna.

Eftersom vi inte har funnit tidigare studier av svenska skogsinvesteringar i något av

dessa länder, har studien baserats på officiell statistik och faktauppgifter,

litteraturstudier, intervjuer, e-postkommunikation, samt information från

webbplatser. Vi har även genomfört intervjuer i form av en enkät med utvalda

skogsägare.

Resultat och analys innehåller en beskrivning av de skogliga parametrarna för

respektive land, en sammanställning av enkätsvar, samt uppgifter om

skogsmarkspriser i Baltikum.

Baserat på vår uppskattning omfattar de svenska skogsinvesteringarna i Baltikum ca

300 000 ha, varav 150 - 200 000 ha i Lettland, ca 100 000 ha i Estland och ca 30 000

ha i Litauen. Detta motsvarar ca 4 % av skogsarealen i Baltikum.

Bland skogsbolagen är de största aktörerna Bergvik Skog, Södra Skogsägarna,

Tornator och Skogssällskapet som totalt äger 115 000 ha. Bland investeringsfonderna

är SPP & Storebrand och Europeiska Skogsfonden störst och bland

privatpersoner/företag är t.ex. Custos, Realfond, Koberg Gåsevadsholms

Godsförvaltning och Bockasjö Skogar stora investerare. Över 1 500 privata svenska

skogsägare äger skog i Estland, huvudsakligen av familjemässiga skäl.

Investeringsmotiv är framtida värdestegring med en investeringshorisont på ca 10 år.

För privata skogsägare i Estland kan även andra faktorer vara viktiga.

De skogliga skillnaderna mellan länderna är främst att Lettland har den största

skogsarealen och den största avverkningen i förhållande till tillväxt, samt en avsevärt

lägre barrskogsandel i privatägda skogar och en medelareal på 10,3 ha per

skogsfastighet. Estland har den största andelen privatägd skog, den största andelen

mark avsatt för naturskydd och en medelareal på 9,1 ha per skogsfastighet. Litauen

har den minsta andelen skogsmark och följaktligen en hög andel åkermark, samt den

lägsta avverkningen i förhållande till tillväxt. I jämförelse med Estland och Lettland

har Litauen den största andelen statligt ägd skog där ca 260 000 ha skall privatiseras,

en mycket liten avverkningsvolym för privata skogsägare och en medelareal på 3,5

ha per skogsfastighet. Lettland svarade 2010 för 39 % av Sveriges virkesimport av

skogsråvara, jämfört med 14 % för Estland och 5 % för Litauen.

Skogslagstiftningen i Estland har relativt sett minst restriktioner, medan Litauen har

de striktaste kraven. Lagstiftningen har likheter med den svenska men den innebär en

starkare detaljstyrning med bl.a. anmälningspliktiga eller tillståndspliktiga

skogsåtgärder. Lägsta tillåtna slutavverkningsålder är markant högre än i Sverige. I

Lettland och Litauen sker utländskt ägande genom inhemska bolag, medan Estland

även tillåter utländska privatpersoner att äga skog.

Abstract [en]

This thesis examines the extent of Swedish forest investments in Estonia, Latvia and

Lithuania. The study is also surveying the largest investors, investment motives and

forestry differences between the countries.

Since we did not find any previous studies of Swedish forest investments in any of

the countries, we have based the thesis on official statistics and facts, literature,

interviews, e-mail correspondence, and information from web pages. We have also

carried out an in-depth study with selected Swedish forest owners in the Baltic

countries.

The chapter "Result and analysis" includes plotting forestry parameters for each

country, a summary of the in-depth study of forest owners and data on forest land

prices.

Based on our estimates, the Swedish forest investments in the Baltic countries

comprise approximately 300 000 ha, whereof 150 – 200 000 ha in Latvia, about

100 000 ha in Estonia and 30 000 ha in Lithuania. This corresponds to about 4% of

the forest land in the Baltic countries.

Among the forestry companies the largest are Bergvik Skog, Södra, Tornator and

Skogssällskapet, jointly with 115 000 ha. Amongst forest investment funds SPP &

Storebrand and Europeiska Skogsfonden are the largest, amongst private/company

forest owners the largest are Custos, Realfond, Koberg and Gåsevadsholms

Godsförvaltning and Bockasjö Skogar. More than 1 500 Swedish private individual

owns forest in Estonia, mainly of family reasons.

The investment objective is appreciation with a 10 year deadline. Individual forest

owners in Estonia, may have further reasons.

The forestry differences between the countries are mainly that Latvia has the largest

forest area, the largest felling compared to growth, a considerably lower quota of

softwood in private forests, and an average forest area of 10.3 ha per forest property.

Estonia has the largest share of privately owned forests, the largest share of nature

protected forest land, and an average forest property area of 9.1 ha.

Lithuania has the smallest share of forest land of all land and the largest share of

arable land, the smallest felling compared to growth, the largest share of state owned

forests with plans for privatization of 260 000 ha, a minor felling volume for private

forest owners and an average forest property area of 3.5 ha.

Latvia accounted 2010 for 39 % of the Swedish import of forest raw material,

compared to 14 % for Estonia and 5 % for Lithuania.

The forest legislation in Estonia has relatively the least restrictions, while Lithuania

has the most. The legislation resembles the corresponding in Sweden, but has a

stricter and a more detailed control, including notification or licensing for forest

actions. The minimum rotation age is considerably higher than in Sweden. In Latvia

and Lithuania foreign investments can only be accomplished by domestic companies,

while individual foreigners may buy and own forest land in Estonia.

Place, publisher, year, edition, pages
2013. , p. 64
Keywords [en]
Baltic countries, forestry, Swedish investments, forest legislation
Keywords [sv]
baltikum, skogsbruk, skogsinvesteringar, investeringar, råvaruförsörjning
National Category
Other Engineering and Technologies
Identifiers
URN: urn:nbn:se:lnu:diva-30429OAI: oai:DiVA.org:lnu-30429DiVA, id: diva2:664344
Subject / course
Skogs- och träteknik
Educational program
Forest Production and Wood utilization Programme, 180 credits
Supervisors
Examiners
Available from: 2013-11-21 Created: 2013-11-14 Last updated: 2013-11-21Bibliographically approved

Open Access in DiVA

fulltext(692 kB)1073 downloads
File information
File name FULLTEXT01.pdfFile size 692 kBChecksum SHA-512
4b9b84acdce1aa532cd38338824a5296505eed3855cb51407d1f334ab57912dcd763bf5d26b97fcedc8a79f734fdb2e06d762be9987dab7b4f8b9010fd63139f
Type fulltextMimetype application/pdf

By organisation
Department of Forestry and Wood Technology
Other Engineering and Technologies

Search outside of DiVA

GoogleGoogle Scholar
Total: 1073 downloads
The number of downloads is the sum of all downloads of full texts. It may include eg previous versions that are now no longer available

urn-nbn

Altmetric score

urn-nbn
Total: 396 hits
CiteExportLink to record
Permanent link

Direct link
Cite
Citation style
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf