lnu.sePublications
Change search
CiteExportLink to record
Permanent link

Direct link
Cite
Citation style
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Resurser och examination: Utbildningsanslagens fördelning inom Linnéuniversitetet samt möjliga examinationsformer för resurssvaga ämnen.
Linnaeus University, School of Business and Economics, Department of Organisation and Entrepreneurship.ORCID iD: 0000-0002-2073-4496
2013 (Swedish)In: Universitetspedagogik i praktiken: Sexton lärartexter om pedagogisk utveckling / [ed] Henrik Hegander & Martin Stigmar, Kalmar/Växjö: Linnéuniversitetet , 2013, 1, p. 139-160Chapter in book (Other academic)
Abstract [sv]

Resurstillgången är en central förutsättning för verksamheten inom högskolan. Resurser för utbildning tilldelas från staten utefter vilket ämnesområde en kurs tillhör (enligt gamla och enligt mitt tycke obsoleta principer om ämnesinnehåll och torra och våta ämnen). Även om varje enskilt lärosäte har full frihet att omfördela resurserna efter andra kriterier, förekommer det sällan. Lägst tilldelning för en helårsstudent som klarar samtliga 60 hp ges humaniora/samhällsvetenskap och teologi (ca 42 500 kr år 2012). Högst ersättning ges för Mediaklassad undervisning (ca 518 700). Enligt uppgifter från årsredovisningen 2010 kan institutionernas genomsnittliga anslag per hst beräknas. I den jämförelsen ligger Design i topp med ca 160 000 kr/hst och Ekonomihögskolan i botten med ca 46 000 kr/hst. Att ämnena har radikalt olika förutsättningar är ingen överdrift. Givetvis har t.ex. media och designutbildningarna helt andra kostnader för lokaler, utrusning, administrativt stöd etc., än vad t.ex. utbildning i företagsekonomi, historia eller juridik har. Dock visar exemplet i tabell 2 ovan att även om hänsyn tas till omkostnaderna finns det fortfarande stora skillnader i hur mycket pengar som institutionerna får kvar till utbildning/undervisning. Exempelvis en lärare med lön 35 000kr (+ lkp) kostar 365 kr/timme. Efter de påslag som de olika institutionerna tillämpar för oh och lokaler blir den lägsta timkostnaden ca 840 kr/timme (avser PPI) och den högsta 1270 kr (NV). Skillnader i konteringsprinciper kan förklara en viss olikhet men långt ifrån all. Mitt förslag är att utreda om en omfördelning inom Lnu vore möjlig i syfte att mera rättvist fördela lärarresurserna mellan ämnena.

 

En annan frågeställning handlar om hur tilldelningen av timmar (kursbudget) går till i praktiken. Efter samtal med representanter för olika institutioner framkommer att vissa använder schablonmodeller, ofta utformade enligt praxis. Grunden är studentantal och kursens längd. En alternativ variant är att kursens upplägg är grund för tilldelningen. Att beräkna timtilldelning på basis av faktorer för olika undervisningsformer förekommer också.

 

Grunden för timschablonen kan dels baseras på hur stora intäkter/anslag som den enskilda kursen genererar och att timmar fördelas på basis av det. En annan variant är att bestämma en miniminivå t.ex. att en student på en kurs om 7,5hp ska ha 30 lärarledda timmar.

Oavsett grunderna för beräkning är det många tjänsteplanerare som efterfrågar ett mer lätthanterligt system för tilldelning av timmar per kurs och lärare.

 

När det gäller frågan kring hur stor del av resurserna som går till examination visar exemplet från Ekonomihögskolan att andelen ökar ganska kraftigt i relation till kursbudgeten totalt. Vid stora studentgrupper (drygt 100) åtgår hälften av kursbudgeten till examination enligt den schabloniserade beräkningsmodell som tillämpas. Många synpunkter från lärare indikerar att det i verkligheten t.o.m. tar ännu mera tid. Det talar för att det är angeläget att diskutera hur resurserna ska räcka till mer varierad examination.

 

Hur ska då dessa resurser för examination kunna utnyttjas på ett varierat och för lärandet positivt sätt? Utifrån litteraturen presenteras ovan fjorton examinationsformer som antingen visar på alternativ till salsskrivningar (som är den mest förekommande examinationsformen idag) eller där själva bedömningen kan underlättas på olika sätt. Några av de mer intressanta bygger på studenters egen medverkan t.ex. som kamratbedömare eller självvärderare.

 

Huvudsyftet med denna rapport är att diskutera examination inom ämnet företagsekonomi och en mängd alternativ presenteras ovan. Aspekter och idéer som jag särskilt vill lyfta fram är:

 

  1. Begär/utveckla administrativt stöd eller administrativa system som avlastar lärarens kursadministration. Välutvecklade lärplattformar kan vara en möjlig lösning. En annan är att arvodera äldre studenter t.ex. magisterstudenter som administrativa medhjälpare.

 

  1. Diskutera pedagogisk utveckling, didaktik och metodik på institutionen i högre omfattning än vad som sker idag. Det bör vara möjligt att ge enskilda kurser mer resurser för ambitiösa upplägg.

 

  1. Utveckla digitala lösningar t.ex. självrättande multiple choice-test som komplement till andra prov eller portfolio-reflektioner via kursportal eller facebook. Regelbundna, självrättande quiz och andra former av löpande examination stimulerar lärandet.

 

  1. Använd studenter, i stor sett den enda outnyttjade resurs vi förfogar över. Studenter kan tidigt i utbildningen medvetet involveras i examination på olika sätt. Självskattning, även gruppvis, medverkan som rättare av quiz, opponentskap, självbedömning och kamratvärdering är exempel på möjliga former.

 

  1. Se över examinationens omfång och variation: Individuella tentor med få frågor som testar och stimulerar förståelse vilka med fördel kan kombineras med andra examinationsformer (t.ex. faktakunskapstest med självrättning eller ett antal miniquiz).

 

  1. Arbeta för en intern omfördelning inom Linnéuniversitetet som medger en mer rättvis fördelning av undervisningsresurserna mellan olika ämnesområden (jfr Högskolan i Kristianstad)

 

Avslutningsvis kan jag konstatera att det är lätt att förlamas av känslan av att anslagen/resurserna inte räcker för att variera undervisning och examination i syfte att stimulera lärandet. Jag vill dock påstå att det finns alternativ om man som lärare bestämmer sig för att pröva lite nya former. Poängen är inte bara att försöka förbättra studenternas lärande och/eller att spara timmar. Alternativa former och variation kan dessutom vara stimulerande och motiverande både för läraren själv och fram för allt för studenterna.

Place, publisher, year, edition, pages
Kalmar/Växjö: Linnéuniversitetet , 2013, 1. p. 139-160
Series
Universitetspedagogiska enheten Rapport ; 2013:1
Keywords [sv]
Resursanvänding för examination, Examinationsformer
National Category
Pedagogy
Research subject
Pedagogics and Educational Sciences, Pedagogics
Identifiers
URN: urn:nbn:se:lnu:diva-30905OAI: oai:DiVA.org:lnu-30905DiVA, id: diva2:675567
Available from: 2013-12-04 Created: 2013-12-04 Last updated: 2016-11-25Bibliographically approved

Open Access in DiVA

No full text in DiVA

Authority records BETA

Zambrell, Katarina

Search in DiVA

By author/editor
Zambrell, Katarina
By organisation
Department of Organisation and Entrepreneurship
Pedagogy

Search outside of DiVA

GoogleGoogle Scholar

urn-nbn

Altmetric score

urn-nbn
Total: 141 hits
CiteExportLink to record
Permanent link

Direct link
Cite
Citation style
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf