Att vara yrkesarbetande och anhörig kan vara en utsatt situation. Även om de flesta väljer att vårda eller stötta sina närstående kan uppgiften medföra att den anhörige själv hamnar i farozonen för att drabbas av ohälsa. I det här projektet har yrkesverksamma anhörigas behov av hjälpmedel och ny teknik inventerats. Projektet genomfördes på två orter i Sverige med en metod där anhöriga har varit delaktiga i varje steg. För att undersöka om, och i så fall vilka, produkter, tjänster och ny teknik som kan utgöra ett stöd föryrkesverksamma personer som stödjer eller vårdar, samt vilkametoder som kan användas för att nå dessa anhöriga med kunskapom ny teknik, genomfördes ett projekt i två steg:Steg 1: Individuella intervjuer, inledande workshop,hjälpmedelsvisning och avslutande workshop i Luleå och Stockholm Steg 2: två efterföljande delstudier:‐ i Luleå gjordes ett pilotprojekt som inriktats på attundersöka intresset för en hemsida, där anhöriga själva kan "tipsa" varandra om smarta lösningar på vardagsproblem ‐ i Stockholm gjordes en undersökning angående anhörigaslärande och motivation i relation till användhet av olika produkter, tjänster och ny teknik. Resultatet visar att produkter, hjälpmedel och ny teknik blir ett väl fungerande anhörigstöd om man också inkluderar den anhöriges separata behov vid förskrivningen. Dessutom måste den anhörige i samband med detta erbjudas insatser som underlättar hennes/hans situation som helhet. Vidare framkom att anhöriga upplevde att ett alltför stort ansvar, både för att söka information om hjälpmedlen och för hur de fungerar, läggs på dem och att personal inom hela vård- och omsorgskedjan måste utveckla sitt samarbete för att anhörigas behov inte ska falla mellan stolarna. Studien visar också att hjälpmedel som inte upplevs som positivt eller känns motiverade för både den anhörige och den närstående inte kommer till användning. Dessa brister beror ofta på osäkerhet i hur hjälpmedlet ska användas. I undersökningsprocessen framkom att den inventeringsmetod som användes i projektet, det vill säga att göra de anhöriga delaktiga i varje steg samt att främja erfarenhetsutbyte i grupp mellan anhöriga och professionella, är ett effektivt sätt att ge och vidga anhörigas kunskap inom området. Därmed kan undersökningsmetoden i sig sägas utgöra en modell för hur anhöriga kan nås av stöd genom produkter, tjänster och ny teknik.