Most research about transition in educational settings describes how children enter into new contexts, especially transition from preschool to school. However, the overall research focus in this article is to gain knowledge about how the transition process can be characterized at the end of the preschool period prior to the actual transition. The data reported in this article was generated through visits to preschool class which have the intention to prepare children prior to the transition. The results support the conclusion that the transition process can be characterized as circular rather than linear, or maybe a spiral process that loops back and forth. The children in this study engage in a number of border encounters and border crossings between preschool and preschool class during the spring semester prior to the actual entering. After each border crossing they return to preschool and seem to reconstruct their experiences and expectations of preschool class. This looping movement highlights the identity deconstructions as a social learning process over time. It is shown that children enter the transitions process long before they actually (physically) enter or visit school. The results also propose that the transition is a period when the constructing of identities as ex preschool children may be important. In this process, the teachers in preschool have an important role in order to facilitate the children’s disengagement from preschool. The study also implies the need for teacher collaboration in order to make the transition transparent and explicit for the children.

This article focuses the Swedish preschool class and the transitions from preschool to compulsory school, out from children’s perspectives. The study indicates that children, in these transitions, are constructing identities such as future pupils, Ex preschoolers, playful preschool class children and adjusted and responsible pupils. It’s indicated that children’s ways of defining themselves, and their markings of borders between the institutions, are changing over time and are depending on the current context. The study also highlights how Swedish children conduct two school entries where they have to reconstruct both their identities and their understanding of institutional borders.

Tidigare forskning har visat att splittringar i barns relationer är en negativ faktor för barn i övergången från förskola till skola. Syftet med denna studie är att vinna kunskap om hur barn resonerar om övergångarna till och från förskoleklassen, och hur övergångarna inverkar på barnens kamratrelationer och tillhörighet i sociala gemenskaper. Studien är en etnografisk longitudinell studie, där samtal med barnen under 1,5 år i tre olika skolformer utgör det empiriska fundamentet. Resultaten visar att övergångar mellan skolformer innebär en relationell påfrestning för barn, där deras upplevelse av tillhörighet i sociala gemenskaper sätts på prov. I studien presenteras två aspekter av diskontinuitet mellan skolformer; den sociala och den fysiskt rumsliga. I linje med studiens resultat finns fog att vidare reflektera över hur barns tillhörighet i sociala gemenskaper villkoras av ständiga förändringar i gruppsammansättningar i samband med övergångarna, och hur det kan vara möjligt att förebygga ofrivilliga avbrott i barns relationer. I studien framstår förskoleklassen som en plats med begränsade möjligheter för sociala gemenskaper – ett år av övergångar till och övergångar från. Det kan därför vara relevant att vidare reflektera över förskoleklassens uppdrag att främja barns sociala gemenskaper.