Riksidrottsförbundet (RF) erhåller inom ramen för det s.k. Idrottslyftet 500 miljoner kronor årligen för satsningar på idrottens barn- och ungdomsverksamhet. Regeringens satsning, som skulle sträcka sig över fyra år, inleddes 2007. Idrottslyftet är en efterföljare till regeringens Handslag med idrottsrörelsen, som innebar en miljardsatsning med likartat syfte med start 2004.

Syftet med Idrottslyftet är att öppna dörrarna till idrotten för fler barn och ungdomar samt att utveckla verksamheten så att fler väljer att fortsätta idrotta längre upp i åldrarna. Arbetet ska utgå från ett jämställdhets- och jämlikhetsperspektiv och genomsyras av de riktlinjer som anges i idrottens idéprogram Idrotten vill1 . Satsningen på Idrottslyftet är ämnad att stärka idrottens ordinarie verksamhet och är huvudsakligen inriktad på lokala föreningar. För att insatsen ska få genomslag i hela idrottsrörelsen har förbund på olika nivåer viktiga roller i arbetet.

Specialidrottsförbunden (SF) har tilldelats resurser för att rekrytera fler medlemmar och få fler att stanna kvar i idrottsföreningarna. Förbunden ska utveckla strategier, analysera utvecklingsbehov, bistå med fakta och kompetens, utvärdera samt sprida goda erfarenheter. De strategier som utvecklas ska utgå ifrån varje enskilt SF:s förutsättningar. Förbunden har också till uppgift att fördela medel till och agera som stödorganisation till föreningarna.

Distriktsidrottsförbunden (DF) har ansvar för samverkan mellan idrottsföreningar och skolan samt för att utveckla idrottsmiljöer och anläggningar. Även dessa satsningar har förstås syftet att bredda rekryteringen samt att få barn och ungdomar att stanna kvar inom idrotten.

SISU Idrottsutbildarna har ett särskilt ansvar för att ge stöd i arbetet med ledarförsörjning (rekrytera, utbilda och behålla ledare). Sedan är det föreningarna inom varje förbund som har den operativa rollen att utveckla sin verksamhet, så att fler börjar idrotta och att fler stannar kvar i föreningen.

2008 beslutades att Idrottslyftet ska bli föremål för en extern utvärdering. Syftet med den externa granskningen är ”att på ett så objektivt sätt som möjligt beskriva hur idrottsrörelsen uppnått Idrottslyftets mål och syften”3 . I det underlag som RF presenterade som utgångspunkter för utvärderingen angavs som huvudsakligt fokus för utvärderingen vara samspelet mellan SF och föreningarna. Utvärderingen skulle dels ske fortlöpande under satsningens gång och därmed kunna stödja SF i sin verksamhet (formativ utvärdering), dels genomföras i efterhand med avsikten att få fram en generell bild av strategier och metoder som kan bidra till ett fortsatt utvecklingsarbete (summativ utvärdering).

Det betonas i underlaget att den fortlöpande utvärderingen till stor del skulle utgå från SF:s egna frågeställningar. Samtliga SF erbjöds därför att ingå i ett utvärderingsteam tillsammans med inbjudna externa utvärderare från sex av landets lärosäten, av vilka Linnéuniversitetet (dåvarande Växjö universitet) var ett. De SF som anmälde intresse för att medverka i utvärderingen fördelades sedan ut på de sex lärosätena. Linnéuniversitetet fick då på sin lott att samverka med Svenska Danssportförbundet, Svenska Friidrottsförbundet, Svenska Golfförbundet, Svenska Ishockeyförbundet samt Svenska Konståkningsförbundet. I föreliggande rapport redovisas utfallet av den utvärderingsstudie som Linnéuniversitetet genomfört.